Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppades kunna fä anda till 7000 i stället för de 2197,
som 1671 erhöllos.
Men redan Karl Gustaf hade, såsom man säger, tänkt
på en annan ordning; och Karl den elfte önskade för hela
riket ett visst knektehåll, ungefär sådant, som det i
Dalarna. Vid riksdagen 1680 väcktes fråga derom. Karl
ville, att adeln i stället för rusttjenst borde vid hvarje
gård gifva bostad åt en kronans ryttare. Men Axel
Stål-arm talade deremot 1) och ståndet vägrade. Karl föreslog
i rådet, att de fordna utskrifningarna borde bland
frälsebönderna afskaffas och vissa knektehåll i stället införas.
Gustaf Oxenstierna hade uppsatt förslaget derom. Men
Johan Gabriel Stenbock svarade: Jag tror det vara bäst,
att vi bibehålla den gamla utskrifningen; ty derigenom har
man medel i hand att kunna hålla ordning på folket.
Dessutom fordrar konungen 4S00 man af hvarje landsort;
och för att tillvägabringa så stort antal, lära många af
våra sätesgårdar få dansa med i frälseböndernas
knektehåll. Häruti instämde Göran Gyllenstierna, och
rådet beslöt afstyrka förändringen; utom i gränsorterna, der
den ansågs nyttig, såsom ett medel att förekomma den
eljest vanliga rymningen 2). Tvänne ting framsticka i detta
svar. Det ena är farhåga för nya uppoffringar; del andra
Sr kärlek till de gamla utskrifningarna och till den
lägenhet, de gåfvo att kunna på hvarjehanda sätt hålla efter
allmogen; stundom till nytta för landet genom att skaffa
bort en hop vanartiga personer, stundom till nytta för
adelsmannen, knektutskrifvaren, genom att kunna hjelpa
v-anner och skada fiender. En tredje bevekelsegrund kan
derjemnte lätt anas, nämligen ovilja mot konungen och
derföre ock mot hvarje hans förslag. Sådana voro de skäl,
på bvilka svenska rådsherrarna afstyrkte den för hela
fäderneslandet så utmärkt nyttiga förändringen. Två år
derefter hade samma rådsherrar förlorat dels sina ämbeten,
•dels den förnämsta delen af sin magt.
4) Riddarhus-prot. d. 5 Nov. 4650.
2) Rädsprot. d. <8 Okt. 1680.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
