Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w
KARLSKRONA.
Länge, ofta ocb på ett känbart sätt hade
fäderneslandet fått erfara, att Stockholm icke var rätta platsen
för rikets örlogsflotta. Hufvudstadens läge medförde
nämligen följande svårigheter. Isen i Stockholms skargård låg
om vårarna flere veckor längre qvar än i söder och ute
på hafvet, hvilken omständighet fördröjde svenska floltans
utlöpande, så att fienden under tiden kunde obebindrad
herrska på Östersjön och härja på kusterna; — nämnde
skärgård fordrade ock vid utseglingen så många olika
vindar, att, sedan isen ändtligen smält, behöfdes ofta flere
dagar, någon gång veckor, innan flottan kunde hinna ut
på fria hafvet och der komma i full verksamhet; —
Pommern och de södra kusterna, för hvilkas undsättning
sjömagten ofta behöfdes, voro äfven från Stockholm så
af-lägsna, alt lång tid kräfdes för att hinna dit; hvaremot
dansken, vår dåvarande enda fiende i Östersjön, kunde
inom några dagar från Köpenhamn göra ett anfall mot
Skåne, Småland eller Pommern, och åter vara hemma igen;
— den långa vägen frun Stockholm och dertill erforderliga
långa tiden krafde ock vid hvarje sjötåg 3 à 4 veckors
munförråd endast för sjelfva resan till, och lika mycket för
resan från stället, oberäknadt, hvad dessutom behöfdes för
sjelfva krigsföretaget; — samma långa väg och långvariga
segling utsatte också flottan för flere stormar och missöden,
än om hon haft sin plats t. ex. i Kalmare-trakten och
kunnat derifrån inom några dagar nå sin bestämmelse. —
Man påstod ock, att den mängd af sött vatten, som
utströmmade i Stockholms hamn, gjorde, att skeppen «1er
ruttnade förr, än om de badat sig i de saltare vågor, som
skölja södra kusterna. Dessa vigtiga och välgrundade skal
gjorde sig hos klarseende personer mer och mer gällande;
i synnerhet efter de tre sjötågen 1675, 1676 och 1677,
hvilkas olyckliga utgång både våldsamt och smärtsamt
ryckte allmänna uppmärksamheten till dessa ämnen.
Redan under Karl Gustafs tid hade man också börjat tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
