- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
99

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Lindskiöld förordnade» till ordförande ocb hade redan
efter några månader färdigt sitt förslag till konungabalk,
hvilket var den del, hvars utarbetande han åtagit sig. För
de andra gick det trögare. Men de hade öfver sig ocb
efter sig Karl den elfte och måste derföre anstränga alla
krafter. Den ena balken efter den andra blef utarbetad
och sedermera granskad, af lagnämnden, af rådet, af
hä-radshöfdingar och borgmästare m. fl. Ar 1690 dog
Lind-sltiöld, hvarefter Gyldenstolpe utnämndes till ordförande.
Saken gick sedermera om möjligt än raskare framåt. Redan
1694 voro ärfda-, giftermåls- och byggningabalkarna
färdiga och af konungen gillade. Nu skred man till de
andra. I Mars 1696 blef den nya konungabalken 1)
öfver-antvardad åt lagnämnden. Gyldenstolpe anmälde sig för
tillfället opasslig och deltog derföre icke i den vigtiga
öf-verläggningen; men ban uppmanade de öfriga ledamöterna
att enhvar göra sina anmärkningar vid utkastet. De
förklarade sig hafva ingenting dervid att påminna. Det var
denna föreslagna konungabalk, som skulle åt Sverges
regent tillerkänna rättigheten att efter eget godtycke pålägga
sina undersåtare de gerder och bevillningar, ban ansåg
behöfliga 2).

De balkar, som angingo brottmålen, voro vid samma
tid under arbete och granskning. Om konungen lefvat
några år längre, hade Sverge otvifvelaktigt redan då
erhållit en ny lagbok. Det dröjde sedermera ända till år

1734, innan en sådan hann blifva färdig.

Karl den elftes i många fall berömvärda lagstiftning
har dock några ganska mörka fläckar. Deribland räkna
vi i synnerhet det ofta förekommande bemödandet att locka,
egga och begagna den ena undersåtaren till spejare,
an-gifvare, nära nog förrädare mot den andra. Folket
uppmuntrades härtill genom löften om befordringar, om nådebevis,

4) Se 18. 230. Vi veta icke, om det var den, som
Lindskiöld redan 4686 utarbetade, eller ett nytt förslag af
Gyl-denstolpe.

2) Se 1«. 230.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free