- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
104

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ämbetsmannens aflöning hade ander föregående tider
gifvit anledning till många och allvarsamma påminnelser.
Några åtnjöto för mycket, många för litet; och bred värst
var, lönerna utföllo ganska oordentligt ocb uteblefvo
stundom flere år efter bvarandra. Denna villervalla var
tämligen gammal; men ökades än mer under Kristinas ocb
Karl Gustafs tider. Allravärst blef det under Karl den
elftes krigs- ocb ungdomsår. Man tillgrep alla möjliga
medel för att fylla härens behof. En stor del af
presterskapets vederlag blef tagen, likaså hofrättsherrarnas och
andra ämbetsmäns löner; och allt detta, som det synes,
fullkomligen godtyckligt. De högre värdigheternas
inne-hafvare fingo lida än mer, och riksråd funnos, som icke
på många år utbekommit sin lön i). Detta inverkade
ganska ofördelaktigt icke blott på ämbetsmännen sjelfva, utan
ock pä deras sysslor; och 1680 yttrades till och med af
ständerna den önskan, att åtskilliga statens tjenare skulle
blifva bättre underhållna. Karl insåg behofvet bäraf,
bvar-före verkställigheten snart också följde. Läsaren erinrar
sig måhända villervallan och tvisterna angående
statsreg-leringarna under riksförmyndarnes sista år X). Sedan Kafl
den elfte 1680 fått fred och tid, magt och medel, blef
der en helt annan ordning. Han började att sjelf hvarje
år deltaga i statsregleringens uppgörande, dervid noga
granskande hvarje punkt, jemnförande utgifterna mot
inkomsterna ocb sysslans lön mot sysslans vigt. Derefter
bestämdes, huru mycket en hvar skulle hafva, och
hvar-ifrån medlen skulle tagas. Vanligtvis var det på Kungsör,
som han tillhopa med några sina förtrogna utarbetade dessa
statsregleringar. Sedermera hfill han ock hand öfver, att
de sålunda gifna och noggranna bestämmelserna blefvo lika
punktligt iakttagna. Från denna tid utbékommo derföre
ämbetsmännen sina löner rigtigt och ordentligt. De voro
tillräckliga, men icke stora. I min tjenst kan man btif-

4) Rådsprot. cl. 30 Juni 4680.

2) Se 13. 440—424.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free