- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
120

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som Snau icke fått vederbörlig utsträckning. Det
svenska vikingalynnet bibeböli länge sin gamla ensidighet, att
vilja uteslutande högakta krigaren och förakta krämaren.
Borgerskapet sjelft delade denna falska åsigt och äQades
att få sina söner anställda vid hären eller ämbetsverken,
och sina döttrar gifta med herrar inom nämnde
samhällsklasser. På sådant sätt gingo de förmögnaste och
utmärk-taste personligheterna ständigt öfver till andra yrken och
borgerskapet blef qvarstående på en ganska låg punkt, j*
så låg, att man numera knappt skulle kunna tro något
dylikt. Under Karl den elftes krig och stränga
utskrif-ningar hände det i några småstäder, att till och med
rådmän togos till matroser; och vi hafva nyss omtalat, huru
städernas borgerskap ofta måste som piskare tjenstgöra vid
afstraffandet af till gatulopp dömde brottslingar.

I högre grad än någon annan hyllade borgerskapet
den då rådande tidsandan; nämligen att man borde
genom en mängd föreskrifter och inskränkningar binda
handelsrörelsen och tvinga den att gå på vissa bestämda
vägar, och genom vissa bestämda händer. Städernas
egennytta väntade deraf stora fördelar, vanligtvis på andras
bekostnad. Derföre arbetade de ock ganska ifrigt mot den
så kallade landthandeln, och hade derom redan länge fört
en häftig strid, för det mesta mot bruksägarne.
Förhållandet fortgick äfven under Karl den elfte, hvilken gaf
städerna tillåtelse att genom så kallade utridare söka
upptäcka och till bestraffning framdraga dylika förbjudna
Iandt-handlare. Bemödandet att hindra jordbrukaren från all
slags köpenskap hade gått än längre. Han hade t. ex. icke fått
sjelf sälja sin säd åt bergsmannen eller bruksidkaren; ty
detta var en handel, och all sådan skulle nödvändigt gå
genom borgerskapet. Landtmannen hade derföre fordom
måst afyttra sin säd till stadsmannen, hvarefter denn»
sålde varan till bergsmannen. Karls förmyndare afskaffade
en så orimlig och skadlig omväg Men i den fordna
andan begärde dock borgerskapet <680, att landtbrukaren,
vare sig bonde eller adelsman, icke skulle få fritt och a(

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free