Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecklade nämnde lära, var dock Johannes Rts ine, en
pro&t-son från Risinge i Östergötland, ocb brorson till biskop
Johannes Bothvidi. Han var en tid styresman öfver det
amerikanska Nya Sverge; men blef, efter förlasten af
samma nybygge, assessor i sjörätten. Denne Rising
samman-skref under drottning Kristinas tid ett större verk, rörande
handeln och näringarna. Det blef icke tryckt. Men
sedermera gjorde han ur detsamma ett någorlunda vidlyftigt
utdrag. Som villkor för handelns ocb näringarnas
förkof-ran uppgifver han: l:o religionsfrihet, dock med vissa
gränsor; 2:o näringsfrihet, så att en främmande mästare
må obehindradt, och utom eller inom gillen, idka sitt
handtverk och söka sitt bästa; 3:o uppbäfvandet af
slutna 1) skrån eller slutna handelskompanier, ty de äro
landsens förderf; 4:o uppbäfvandet af alla yrkesrättigheter,
som med andras uteslutande gifvas åt några vissa
personer. Man låte, sade ban, tvärtom samma slags
handt-verkare gerna sätta sig ned bredvid hvarandra; ty di
får man både bättre vara och battre köp. I allmänhet
tillstyrkte han, att icke trycka handeln genom för tunga
pålagor och tullar, eller genom några slags förhinder af
monopolier, slutna kompanier 1) m. m., utan »man löse,
hvad fritt vara bör». Skriften är för sin tid
anmärkningsvärd, sä väl genom framställningssättets renhet, som
genom innehållets vigt; ty Rising såg långt framför sia
tid, och mycket af hvad ban redan då fordrade, har först
i våra dagar bunnit till verkställighet. Han är stamfader
för läran om svenska näringsfriheten.
Berörde, af Rising uppsatta, skrift låg länge
undangömd, emedan författaren saknade medel till dess
aUm&i»-görande. Slutligen kom uppsatsen till rikskansleren De b
Gardies kännedom, hvilken år 1669 lät utgifva den Ma
*) ?• 7:8- bestämda till ett visst antal personer, som icke
får afverskridas.
t) Han föreslag dock i stillet ett stort, ftr alla épp«t oak
fôr kela Sverge gemensamt hancklckpnpasi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
