- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
125

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trycket, ocb det pä sin egen bekostnad. I allmänhet voro
Karl den elftes förmyndare böjda för skråtvångets lossande,
ocb genom dem upphäfdes den gamla inskränkning, som
förat gjorde bvarje handtverk inom sig slutet. Vi hafva
också redan omtalat t) dessa herrars bemödande, att
genom de sä kallade frimättarne pl Kungsholmen förbereda
skråförfattningens upplösning. Detta skedde ungefär
samtidigt med tryckningen af Risings skrift. Måhända stod
det ena i sammanhang med det andra.

Såsom vi redan anmärkt, låg det i Karl den elftes
både lynne och samhällsåsigter, att konungamagten borde
ordna, styra och bestämma allt, äfven näringarna. Redan
detta ingaf en viss benägenhet för skråförfattningar.
Borgerskapet hade dessutom hjelpt honom sjelf till både
reduktion och envälde. Han var på sätt och vis förbunden,
att till återtjenst skydda deras skråvälde. Han gjorde det
ock; och sådant ända derhän, att slutna skrån, hvilka
hans förmyndare afskaffat, blefvo nu återigen införda. Vi
bafva förut talat om det olagliga och svåra intrång, som
borgerskapet led utaf adelns handtverkare eller sä kallade
försvarskarlar S{. Karl afskaffade det skadliga missbruket,
så mycket möjligt var. Stundom gingo dock borgerskapets
fordringar i detta hänseende ganska långt. Magnus
Gabriel De la Gardie lät t. ex. hos en
Stockholms-vagnma-kare beställa en ny vagn; och på det att åkdonet måtte
blifva så mycket snarare färdigt, fick hans enskilda
vagnmakare hjelpa till vid arbetet och det på
Stockholmsmä-starens egen begäran. Häröfver blefvo denne sednares
yrkesbröder mycket missnöjda och betraktade den adliga
vagnmakarens biträde på den borgerliga verkstaden, såsom
ett intrång i deras skrå ocb ämbete. De förbödo arbetet,
pliktfällde kamraten och förklarade, att de hädanefter icke
ville med honom dricka ur samma kanna. — Mot
landt-brukares och främlingars handel utverkade borgerskapet

4) Se 14. 469, 470.
2) Se 8. 405.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free