- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
126

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtskilliga förbad och sökte äfven, såsom nämndt Sr, lägga
hinder i vägen för alla handtverkerier på landet, och detta
icke utan framgång; tills ändtligen 1686 församlingarne
återfingo sin förra rättighet till egna sockenhandtverkare.
Dessas rörelse inskränktes dock. År 1689 befallte Karl
den elfte t. ex., att den sockenskomakare, som understod
sig göra skor §t knektarne, skulle sjelf utskrifvas till
knekt; och att den knekt, som understod sig drifva
sådant yrke, skulle straffas med gatlopp; ty knekteskor finge
icke göras af någon annan, än af den, som var dertill
bestämd och berättigad. De 60ldater, som lågo i städerna,
hade förut sökt näring ocb förtjenst genom åtskilliga
bandt-verk. År 1683 förbjöd dem Karl den elfte att arbeta
åt någon annan, än åt skråmästarne, och på något annat
slälle, än i dessas verkstäder. Från en sådan allmän
riktning gjordes dock ett och annat undantag till förmån
för friare åsigter.

Egentligen taladt, äro slutna handelskompanier också
ett slags skrån och böra mer eller mindre tillsamma
uppfattning af nä ringsväsendet. Förut bade ock sådana varit
tämligen allmänna här, likasom utrikes. Men
handtver-keriskrået gynnade många tusen mästare och hade derföre
lika många försvarare. Handelsskrået, de slutna
kompanierna, gynnade i närmaste band blott några få
pennin-gemän och hade således färre kämp8r. Bolagens delägare,
vanligtvis redan förut rika personer, bekommo ofta genom
dylika inrättningar ganska stor vinst. Sådant ökade
af-unden och ogillandet. Mot de slutna handelskompanierna
och mot alla slags monopolier yttrade sig ock allmänna
tänkesättet vid riksdagen 1680 ganska högt. Såväl
hemliga utskottet, som ständerna bådo konungen enhälligt, attr
sâ fort ske kunde, afskaffa alla slika inrättningar; och
han lofvade att så göra. Likväl blefvo några dylika verk
dels bibehållna, dels återupplifvade; dock i mycket
ringare-antal än förut.

Regeringens förmyndarskap öfver handel och
näringar blef drifvet ganska långt. Enligt dels ständerna», dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free