Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men sedan Tolket numera blifvit, som sagdt är,
kronans underhafvande, tycktes Karl mer och mer betänka
sig, innan han ville upphäfva lifegenskapen. Han förbjöd
derföre i samma bref bönderna att löpa från det ena
godset till det andra i). Antingen ville han af egennytta
bibehålla folkets träldom, emedan de nu slafvade icke
under ridderskapet, utan under kronan; eller ock hyste han
numera samma farhåga, som adeln förut, nämligen att en
för hastig öfvergång kunde blifva vådlig. Vi hoppas, att
detta sednare var rätta orsaken, hvarföre Karl den elfte
icke upphäfde lifegenskapen, ehuru han efter 1695 hade
bela landet i sin magt. Att han uppriktigt ville förbättra
urfolkets tillstånd, det synes ock af alla åtgerder; i
synnerhet af förut nämnde anstalter till spridande af
kunskaper och upplysning, samt ytterligare af en 1696
utkommen förordning, som både mildrade och närmare bestämde
den lifegna slafvens förhållande till sin husbonde. För
tillfället böd dessutom sjelfva statsklokhetén att genom bättre
behandling vinna urfolket; hvarigenom det skulle blifva
lättare att fördrifva tyskarna och försvenska landet. —
Men huruvida est—lifllä ndska urfolkets upplyftande till fribet
ocb ljus kunde i framtiden försvåra landets åsyftade
försvenskning; — denna kinkiga fråga och dess möjliga
lösning tyckes Karl ännu icke hafva förelaggt sig till
besvarande.
Af föregående berättelse finner man, att Karl den
■elfte hade vid behandlandet af ifrågavarande länder
föresatt sig trenne vigtiga mål. Det första var reduktionens
genomförande; och detta blef också upphunnet. Det andra
var att fördrifva tyskarna och försvenska landet. Vi hafva
sett, buru mycket han redan 1697 hade i detta
hänseende hunnit uträtta. Hvem vet, huru långt saken kunnat
ytterligare drifvas, om Karl med vanlig men niskoålder fått
ännu omkring 20 år framgå på samma bana och med
samma rastlösa verksamhet? -
4) Wexiö ark. Spegela brefveil. Kgl. br. den 34 Juli 4687.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
