Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var- likväl icke en kronans, utan blott konungahusets tiH—
hfrighet. Detta sednares stamfader, Johan Kasimir,’gift
med Karl den niondes dotter, innehade endast Kleeburg,
hvilket var en ganska liten del af det då för tiden
mycket sönderstyckade pfaltsgrefskapet. Småningom utdog den
ena bland det furstliga husets grenar efter den andra. År
1681 ärfde således Karl den elfte största delen af nämnde
land, dock under hertig Adolf Johans motsägelser 1). År
1694 fick konungen ytterligare testamente och en slags
arfsrätt till Weldentz, en ny del af samma furstendöme,
om hvilken besittning likväl många tvister uppstodo:
Hela inkomsten af Pfalts-Z weybrtlcken blef 1686
uppskattad till 40,000 riksdaler t).
Detta konungahusets enskilda pfaltsgrefskap styrdes
vanligtvis genom någon ditskickad svensk ståthållare eller
guvernör. Dess inverkan på fäderneslandets öden blef, att
öka ovänskapen mot Frankrike. Anledningen var
följande. Ludvig den fjortonde gjorde genom sina
reunions-kamrar flere anspråk på Zweybrtlcken ocb lät sina härar
gång efter annan detsamma öfversvämma ocb förhärja.
Detta var så mycket mer sårande, som det rörde Karls
personliga besittning och eganderätt. Förhållandet bidrog
.ock att uppreta svenska hofvet och att ytterligare
stadfästa Karl den elfte i den obenägenhet mot Frankrike,
som ban under de stora europeiska striderna ådagalade.
TJUGONDE ANDRA KAPITLET.
OU SKATTERNA.
Statens vanliga såkallade ordinarie och extraordinarie
inkomster höllo sig under Karl den elftes regering unge-
4) So 14. 8, 9.
2) Riddarhus-ark. Secrata Utsk. 4686 d. 46 Sept.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
