- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
180

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utgiftstittel skulle gå, ocb huru medlen skulle användas;
allt detla afgjorde han sjelf eller blott oragifven af sina
gunstlingar, och utan att tilläta hvarken råd eller ständer
att deri på något sätt deltaga. Såsom bofstat anslog han
vanligtvis åt sig sjelf omkring 500,000 i) och åt
enkedrott-ningen 131,000 d. s. m. Dessutom tog ban ander sin
enskilda förvaltning någon del af det öfverskott, som
statsverket från och med 1689 började årligen lemna. Denna
del var icke obetydlig, ty den uppsteg småningom från
441,688 till slutligen omkring 5 eller 700,000 d. s. m.

Svenska folket, eljest så ömtåligt om sin frihet och
om sina medel, fördrog likväl med tystnad dessa
konungens egenmfigtiga tilltag. Sådant skedde icke blott af
fruktan för hans magt; utan ock af verklig öfvertygelse
om det samvetsgranna sätt, bvarpå penningarna blefvo till
rikets bästa använda. Efter Ulrika Eleonoras död såg
man honom också sjelf och opåmint nedsätta sin hofstat
med 30 eller 50,000 d. s. årligen S).

Sverge hade förut haft åtskilliga goda riksbushållare;
t. ex. Gustaf Wasa, Gustaf Adolf och Kristinas
förmyndare m. fl. I några hänseenden torde Karl den-elfte hafva
varit dessa styrelser underlägsen. Man har t. es. tadJat
de storå behållningar, han hopade i reda men rantelösa
medel, och de utomordentligt dryga summor, han årligen
offrade på landt- och sjöförsvaret. Man bar anmärkt, att
dessa tillgångar skulle hafva gjort långt mera godt, om
de blifvit begagnade att främja nyttiga ocb vinstgifvande
företag. Man har anmärkt, att Karl den elfte hade större
förmåga att öka, ordna och sparsamt förvalta ’de egentliga
statsinkomsterna, än att genom ändamålsenlig styrelse
lifva handel och näringar och derigenom rikta på en gäng
undersåtarne och skattkammaren. Man har anmärkt, att
under Karl den elftes sjutton fredsår hafva visserligen
kronan och skattkammaren blifvit utomordentligt rika; men

4) Se statskontorets räkenskaper.
2) S. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free