Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA AFDELNIHGEN.
OM UTRIKES ÄRENDERNA.
T JDGONDEF JERDE KAPITLET.
ALLMÄN ÖFVERSIGT AF SVERGES FÖRHÅLLANDE
TILL DE ANDRA EUROPEISKA STATERNA.
Sverges förhållande till utrikes magter rörde sig
under Karl den elftes tid förnämligast kring trenne vigtiga
föremål, nämligen franska förbundet, Holsteins
beskyddande, samt Englands och Hollands kaperier. De tvänne första
bland dessa ämnen genomgå visserligen konungens hela
regering. Hufvudstriderna derom föreföllo dock inom vissa
tiderymder. Vi vilja efter desamma indela vår berättelse.
FÖRSTA TIDSKIFTET 1680—1684.
Upplösningen af förbundet med Frankrike.
Den stat och den man, som under detta tidehvarf
förnämligast sysselsatte vår verldsdel, var Frankrike och
dess konung, Ludvig den fjortonde. Mannen var ärelysten,
orolig och djerf; och staten mer än någon annan mägtig
af de stora och ihärdiga ansträngningar, som er. dylik
be-herrskares lynne fordrar. Ledande tanken i hela denna
tidens politik var derföre att skydda de andra staternas
sjelfsländigbet mot Ludvig den fjortondes och
Frankrikes öfvermod och öfvermagt. Ännu till ungefär 1630 var
det Österrikes välde, som hotade Europas frihet; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
