Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna, hvarken med Österrike eller Frankrike; ty han
äm-<iade undvika allt deltagande i dessa staters blifvande
stri–der. I stallet önskade han ett nära förbund med
Danmark, dels för fredens bibehållande, dels kanske af
hemliga skandinaviska planer på framtiden. Sverge, mente
.han, hade dessutom hvarken tid, råd eller fördel af att
inblanda sig i det öfriga Europas angelägenheter. Johan
Gyllenstierna var alltså den, som först åter upptog och
sökte göra gällande den skandinaviska statskonst, som
Gustaf Adolf omtalat, fastän sedermera både denne konung
sjelf och Karl Gustaf följde vidsträcktare och europeiska
planer. Men Johan Gyllenstierna afled den 10 Juni 1680
och ingen vågade sedermera fortsätta den sjelfständiga och
uteslutande svenska bana, på hvilken han tagit de första
stegen.
Efter hans död blefvo utrikes ä render na anförtrodda
åt Bengt Oxenstierna. Denne herre hade icke nog kraft
och beslutsamhet att såsom Gyllenstierna ställa sig ulom
eller öfver de tvänne europeiska partierna. Tvärtom
hörde han sjelf till ett af dem, varande personligen uppbragt
mot Frankrike. Under fredsverket i Nimwegen hade hans
stolta grefvinna, Magdalena Stenbock, blifvit oense med
franska ambassadören Colbert de Croissy’s fru. Tvisten
rörde blott småsaker, stickord, rangtvister, anmärkningar
öfver rapphöns-stekar m. m. Men båda fruarna lyckades
reta sina herrar männer till deltagande i missämjan.. Dessa
■hade redan förut svårt nog att komma öfverens; emedan,
påstodo fransmännen, Oxenstierna icke erhöll så stora
fransyska skänker, som han önskade; eller enligt svenskarnas
påstående: emedan fransmännen visade en orimlig
högdragenhet. Orsaken må nu hafva varit hvilken som haldst;
säkert är, alt Bengt Oxenstierna hyste från denna tid en
bestämd ovilja mot Frankrike.
Freden i Nimwegen skulle, såsom det hette, för
alltid afgöra hvarje tvist mellan de europeiska staterna; men
knappt var den afslutad, förr än Ludvig den fjortonde
till-lät sig en hop djerfva och orättvisa tilltag och gaf djœe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
