Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delst anledning till nya stridigheter. Det var nämligen
nu, som han inrättade sina så kallade reunions-kamrar.
Hela Europa harmades; men alla stater voro ledsna vid
kriget ocb önskade hvila. Tyskland, som det förnämligast
gällde, var dessutom söndradt, uttröttadt; ocb dess
styresman, kejsar Leopold, allt för svag att tillgripa någon
kraftfullare åtgerd. I början mötte derföre Ludvigs oförsynta
plundringar icke något serdeles hinder. Han fann dock
slutligen ett sådant i Hollands styresman; prins Wilhelm
af Oranien. Med otröttlig verksamhet och okufveligt mod
sökle denne furste att bilda ett förbund till hejdande af
Ludvigs tilltag. Så, och likasom 1674, framstodo äfven
nu emot hvarandra dessa tvänne män och stater, Ludvig
den fjortonde med Frankrike å ena, och Wilhelm af
Oranien med Holland å andra sidan, sökande hvardera bilda
ett mägtigt parti för en ny och väntad strid. Wilhelm
bemödade sig att uppegga England och tyska staterna till
försvar af dessa sednares frihet och område; dock länge
utan någon framgång. Slutligen vanns dock Österrike;
så att nämnde stat, såsom varande den förnämsta, ställdes
främst i förbundet.
Ludvig deremot arbetade på att vinna Brandenburg
ocb Danmark. Derjemnte mutade han konung Karl ■den
andre i England; slutligen och för att åt Wilhelm skaffa
faindrande sysselsättning inom eget land, sökte Ludvig,
ehuru sjelf en oinskränkt envåldsherre, att genom hemliga
i Holland arbetande utliggare upphetsa dervarande
frihetsparti och republikanska hjeltar. Han började låta hviska
i deras öron och skrifva i deras tidningar, huru folket
borde passa på och bevara sin frihet mot prins Wilhelms
egenmSgtiga styrelse, och derföre sätta sig emot hans
ärelystna krigsplaner; o. s. v.
Både Ludvig och Wilhelm vände sig äfven till Sverge
med anhållan om dess vänskap och biträde; och, som
sagdt är, Bengt Oxenstierna ville eller vågade icke ställa
sig och sitt fädernesland ensamt och öfver båda de
tvistande partierna. Någotdera skulle derföre väljas, men hvilket?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
