Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menigheten tillverka ett allmänt tänkesätt, så ’våldsamt
och ‘ pockande, att det skulle locka, kanske tvinga
regeringen att ingå på Frankrikes önskningar. I bvad mån
planen denna gången lyckades- hos sjelfva folkel, känna
vi icke. Men det är säkert, att Karl i egen person lät
hvarken locka eller skrämma sig. Vid årets slut bar
Oxenstierna tvärtom gifvit tyskarna någon förhoppning om
Sverges verksamma beskydd mot Frankrikes våldsamheter.
Med det nya året 1683 tillgrep konung Ludvig nya
medel. Då Karl den elfte icke kunde af penningar
förledas, skulle han med vapen skrämmas. Med bjelp af
fransyska underhålls-penningar företog Kristian den femte en
hop ganska betydliga rustningar såväl till lands som sjös,
och detta både i Danmark och i Norrge. Derjemnte och
till hans bjelp kom redan före midsommar en fransysk
flotta af 22 fartyg, hvilken i Sundet förenade sig med
den danska och hotade Östersjön. På samma gång
började det fransyska partiet i Stockholm att röra sig. Det
var icke obetydligt, bestående af de trenne rådsherrarna
De la Gardie samt af Nils Brahe, Johan Gabriel Stenbock
och sjelfva Klas Fleming. De talade en gång med
konungen om faran af att ådraga sig ett krig mot det mägtiga
Frankrike. Karl pekade ut genom fönstret och sade —
skrattande: mina herrar! jag ser, att del regnar; och
jag kan försäkra er, alt så länge det icke regnar
qvarn-stenar, är ingen fara å färde. Flere hans ord i dylik
anda, men af grofkornigare art berättas ock 1). I denna
sinnesstämning stärktes han af det österrikiska partiet
hvilket numera var ändå starkare, bestående af Bengt och
Gabriel Oxenstierna, Göran ocb Kristofer Gyllenstierna,
Hans och Axel Wachtmeister, Sten Bielke, Ascheberg,
Ehrenstéen och gamla Gustaf Otto Stenbock. I enlighet
med dessa herrars råd leddes hela saken. Man höll i
kyrkorna offentliga tacksägelser för Österrikes segrar, och
visade sålunda öppet7 hvad man förde i skölden. Mot
4) Loenboms historiska märkvärdigheter S• 4..
fryxellt hrr. XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
