Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvigs bemödanden att vinna Sverge på sin sida
genom lockelser 1682 och genom hot 1683 blefvo
således alla förgäfves. Under sistnämnde år inträffade ock
Wiens befrielse från turkarnas belägring. Österrike,
räd-dadt ur denna fara, kunde sedermera vända någon del af
sin uppmärksamhet och af sina krafter mot Frankrike.
Sakernas läge begynte sålunda blifva något betänkligt för
Ludvig den fjortonde; men å andra sidan voro de tyska
slaterna uttröttade, förslappade, sins emellan oenige, och i
allmänhet illa styrda. De saknade mod ocb kraft att från
Ludvig återkräfva det tagna rofvet. Derföre blef den 15
Augusti 1684 i Regensburg afslutadt ett så kalladt stil—
lestånd eller en förlikning, enligt hvilken Frankrike skulle
bebålla en del af de landvinningar, som genom de
orättvisa reunionerna blifvit tagna; och dermed skulle alla
tvister vara förlikta.
Denna afhandling utgör också slutpunkten af det
tidskifte, då de Vest-Europeiska staternas politik hvälfde
sig förnämligast kring fransyska reunionerna och de i
anledning deraf uppkomna statsförbunden. Oxenstierna hade
tinder hela dess förlopp lyckats att åt sitt fädernesland
bibehålla lugn ocb fred, ära och anseende.
T JGGONDEFEMTE KAPITLET.
SVERGES UTRIKES FÖRHÅLLANDEN.
ANDRA UDSKIFTET 1684—1689.
Dansk-Holsteinska tvisten.
Berättadt är, buru Danmark vid freden i Roeskild
1658 tvingades att afstå några sina fordna rättigheter
öfver Holstein och Slesvig och likaså, huru Kristian den
femte år 1675 försåtligen tillfångatog hertigen af Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
