- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
197

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tarken, att han knappt förmådde försvara sig sjelf. Kristian
aktade derföre icke bans förmaningar; utan gick i det
stalle hertigen än närmare på lifvet, tog 1683 Femern
och 1684 hertigens andel i Slesvig, och sökte helt och
hållet förena dem med Danmark. Hertigen drog sig
tillbaka till Hamburg med envisa och högtidliga insagor mot
dessa våldsamheter.

Den så förföljde hertigen var bror till enkedrottning
Hedvig Eleonora. Denna furstinna hade alltid ådagalaggt
en ur fädernehuset ärfd och bestämd fiendskap mot
Danmark, och en lika afgjord tillgifvenhet för Holstein; —
ocb hon utöfvade beständigt ocb äfven i detta fall ett stort
välde öfver Karl den elfte. Holsteinska hertigens gemål,
Fredrika Amalia, var dessutom syster till Sverges
regerande drottning, Ulrika Eleonora; och kanske dess mest
älskade syster. Till dessa personliga förhållanden kom,
att svenska statskonsten hade sedan 1645 sökt på allt
sätt att mot Danmark upprätthålla hertigarne af Holstein
ocb deras sjelfständighet 1’. Afsigten var i allmänhet att
försvaga Danmark ocb serskildt att hindra dess möjliga
planer mot Bremen. Af alla dessa anledningar tog
svenska hofvet ganska illa vid sig, då underrättelserna anlände
om Danmarks steg för steg gjorda intrång i Holsteins
rättigheter; ocb slutligen om det våldsamma
besittningstagan-det af Slesvig 1684. Hittills hade Sverge tegat i följd af
det 1679 gifna löftet att icke blanda sig i Danmarks inre
angelägenheter. Men nu gick saken för långt, och
Holstein kunde dessutom anses som ett sjelfständigt
fursten-döme. Hedvig Eleonora klagade högt öfver den orättvisa
behandlingen mot hennes bror; och i dessa tänkesätt
instämde Karl sjelf, bvilken, såsom nyss sades, alltid deltog
i moderns ovilja mot Danmark och förkärlek för Holstein.
BeDgt Oxenstierna öfvergick såsom vanligt till
enkedrott-ningens parti, och tillstyrkte derföre Karl att söka med
kraftfulla underhandlingar skydda den förföljda hertigen.

4) Se Sf. 313.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free