- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
200

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ty hvarken konungen af Danmark eller hertigen af
Holstein ville i någon män gifva vika.

Sverge deltog naturligtvis i nämnde underhandling.
Dess ombud var Maurits Vellingk. Flere gånger talade
denne om Karls beslut alt med väpnad hand understödja
sin morbror och sväger; men man märkte med förvining,
att danskarna icke brydde sig stort om dessa hotelser. De
läto slutligen förstå, att Karl var så sysselsatt med
inrikes angelägenheter och så blottställd för missnöjen och
uppror, att han icke vågade företaga ett krig. Man visste
ock, att en stor del af svenska rådet afstyrkt hvarje
väp-nadt uppträdande till Holsteins försvar. Danskarne ville
derföre icke nedsatta sina fordringar. Tvärtom föreslogo
de, att hertigen skulle åt Danmark afstå Holstein och sin
andel i Slesvig, samt i stället emotlaga Oldenburg ocb
Delmenhorst, hvilka tillhörde danska konungahuset. Dessa
stora anspråk, denna fortfarande missaktning för Sverge
retade Karl den elfte högeligen. När några underrättelser
om Danmarks envisa motstånd och dryga fordringar
anlände, kastade han dem förargad öfver rådsbordet till Bengt
Oxenstierna, hvilken i början afstyrkt hvarje kraftfullare
åtgerd och påstått, att konung Kristian skulle i godo gifva
med sig. Slutligen blefvo dock de nämnde kraftfulla
åtger-derna oundgängliga. Karl föredrog saken på riksmötet och
fordrade en krigsgerd. Adeln beviljade genast; de andra
efter något prut. Betydliga rustningar skedde. Flottan
under Hans Wachtmeister lades vid Ystad med befallning att
icke lemna denna stad, förrän danska skeppen återgått
till Köpenhamn 1’. Tropparna började tåga söderut ocb
sjelfva gardet lemnade Stockholm. Jag skall, sade Karl
den elfte, hjelpa min morbror; om det också kommer att
kosta mig både krona och spira.

I Altona fortgingo emellertid underhandlingarna. Men
Frankrike, nyligen inveckladt i ett svårt och vidtutseende krig,

4) Lagerfeltska arebiv. pé Lagerlunda. Appelbotns

brefvexling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free