- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
203

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tade med att foga sig. Ludvig aktade dem föga; och
kanske allra minst det stora tyska statsförbundet. Han
behandlade detsamma med ett mer och mer växande
öfver-mod och försökte att derstädes tillsatta kurfurstar, till
och med, som man sade, att skaffa kejsarkronan åt sin
egen son.

Frankrikes arffiende, Österrike, hade 1683 genom
turkarnes angrepp sväfvat på branten af sitt fall. Men
sedermera fingo kejsarens vapen mer och mer framgång,
så att de omkring 1688 hade återtagit Ungern och
Siebenbürgen ocb derigenom betydligen upphjelpt hans magt
och inflytande. Sådant var ganska oangenämt för Ludvig
den fjortonde. Än mera sårande för hans stolthet och
hinderligt för hans beräkningar var, då värsta
motståndaren, Wilhelm af Oranien, förut ståthållare i
Nederländerna, blef år 1688 tillika konung i England. Nu mägtade
Ludvig ej längre hålla sig stilla. Samma år om hösten
förklarade han krig mot Österrike och Holland, och våren
derpå likaledes mot Spanien och England. Således var
Europa återigen inveckladt i en blodig ocb allmän fejd.

Hvad parti skulle nu Sverge taga, och hvilka fanor
skulle det följa? Karl beslöt att endast gå under dem,
som buro de tre kronorna; och att ej längre förnedra sig
och sitt rike till vapendragare åt främmande magter.

Men Holland hade 1683 genom bjelpsändningen af
sin flotta bidragit att trygga Sverge mot Frankrikes och
Danmarks förenade hot. Med tacksamt minne häraf, hade
Karl utläst sig, att i händelse af Hollands större behof
sanda en hjelptrupp af 6000 man. Då Wilhelm skulle
1688 gå öfver till England för att vinna dess krona,
nödgades han lemna Holland utan tillräcklig försvarsstyrka.
Han fruktade för sådan händelse ett blodigt och härjande
infall från Frankrike och begärde derföre, att enligt
förbundet bekomma de utlofvade hjelptropperna. Karl höll sitt
ord. Regementerna afgingo från Göteborg till Holland, der
de i sin mån bidrogo att förekomma det vådliga infallet.
Ty ett sådant lärer konung Ludvig verkligen hafva till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free