Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det med Danmark. Deraf uppkom en bestandig fiendskap
mellan båda dessa grannar. Men alltifrån 1645 hade Sverge
sökt skada Danmark genom att skydda och om möjligt
utvidga Holsteins område och oberoende. Denna åsigt
fortgick sedermera såsom ett arf från Axel Oxenstiernas ocb
Kristinas tid. Karl Gustaf utbildade tanken än mer ocb
arbetade med stor framgång på dess verkliggörande. Hans
gemål, Hedvig Eleonora, född holsteinsk furstinna, hade
dessutom ärft sina förfaders ovilja mot Danmark; och
0f-verflyltat den, så mycket möjligt var, på svenska
regeringen och på Karl den elfte. Johan Gyllenstiernas
framträdande gjorde val ett afbrott häri. Men redan 1680 föll
han, som sagdt är, undan. Efterträdaren Bengt
Oxenstierna hade fått sin plats till en del genom nämnde
Hedvig Eleonoras bemedling. Af tacksamhet och för att
bibehålla hennes ynnest, måste han äfven följa hennes
åsigter, hvilka kanske ock voro hans egna. Häraf bestämdes
Sverges och Danmarks förhållande under hela Karl den
elftes regering efter 1680. Förändringen trädde genast
1681 i dagen. Det nära förbund, Gyllenstierna afslutat
med Danmark, upplöstes. Sverge fästade sig vid Österrike
ocb Holland, Danmark deremot vid Frankrike. Sedermera
fortfor mellan båda staterna ett tillstånd af inbördes
misstroende. Nästan alltid voro några svenska kansliskrifvare
af Danmark mutade, för att utspeja och förråda
Stockholmska regeringens åtgerder och beslut. Emellanåt
fortsatte ock Danmark sitt gamla spel, nämligen att i smyg
Underblåsa staden Bremens ovilja mot svenska styrelsen.
Ett par gånger vände sig ock några svenska öfver
redaktionen knotande herrar tiil konung Kristian med anhållan
om hjelp. De blefvo, oss veterligen, aldrig afvisade; ehurn
4 andra sidan ingenting för dem gjordes; antingen nu de
missnöjda sjelfva ångrade sig, eller konung Kristian icke
ville inblandas i dylika företag. Â andra sidan hyste ock
Svterge mycket misstroende mot danska bofveU TiU en
4él var detta föranledt af Kristian den femte sjelf, dl denne
nämligen år 1675 med tredubbel trolösbet bröt -freden
edhyGoOglc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
