- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna /
4

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nära nog en hel vecka med blott ett enda kompani af
adelsfanan, hvarvid han med egna ögon granskade
hvart-enda stycke af beklädnaden, till och med remmarna i
sadeln; och skar med egen hand sönder allt, som icke
öfver-ensstämde med föreskrifterna. Det skedde, sade han, på
det att dylikt underslef skulle hädanefter icke ens försökas.
Ett bland dessa uppträden blef på sin tid mycket
omta-ladtj och det icke utan begabbande tillägg.

Vid slagtarhuset i Stockholm hade man nämligen som
väktare en björn bunden. Denne ryckte en gång till sig och
begynte bita och sarga ett barn, som kommit honom för
nära. En gardes-soldat gick förbi, såg barnets fara och
ville frälsa det. Han drog derföre sin värja och började
hugga på vilddjuret. Men kiingan var så slö, att björnen
icke aktade krigarens anfall, utan ref barnet helt och hållet
ihjel. Med hvarjehanda speord anmärkte nu klanderpartiet,
huru fäderneslandets dyrlejda försvarare icke mägtade
skydda ett enda dess barn; och det icke ens mot ett djur.
Saken och gäckeriet harmade Karl så mycket mer, som
han på soldaterna och krigsväsendet offrat det mesta af
sin tid, och af rikets tillgångar. Han anställde derföre
med gardet en mönstring mycket noggrannare, än de

förra. Denna gången höll han nämligen i sin hand en

pennfjeder, med hvilken han sjelf undersökte soldaternas
huggvärjor, och huru vida dessa voro tillräckligt skarp-

slipade o. s. v.

Några smygskrifvare vilja påstå, det Karls benägenhet
att fördjupa sig i enskildheter blifvit med flit underhållen
af åtskilliga bland hans omgifning. Afsigten skulle hafva
varit att derigenom hindra honom från närmare kännedom
af en hop mycket vigtigare, men för dem sjelfva kinkiga
förhållanden.

Såsom vi veta, hade Karl den elfte i sin ungdom

haft mycket sjelfsvåld. Under de många lekstunderna
om-gafs han af en hop personer, hvilka, dels af böjelse, dels
i af lycksökeri, understödde och smickrade hans naturliga
benägenhet för ett råare umgängessätt. I sällskap med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/19/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free