Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylika vänner och tjenare, behöfde den unga konungen
aldrig lägga band på sitt af naturen häftiga lynne. Att
ett sådant umgänge och en sådan uppfostran skulle
föranleda menliga följder, det insågs redan tidigt och
af något hvar. Pontinus framkastade till och med i
sina predikningar en och annan varning derom. Rådet
sökte också undanrödja hemälte skadliga förhållanden 1),
men fåfängt; ty dels voro dessa herrar sjelfva för mycket
slappa i alla sina företag och således också i detta; dels
motarbetades de af enkedrottningen, som såg genom finger
med dessa sonens oarter. Man sade ock, att den sjelf råe
och framfusige Johan Gyllenstierna berömde grofkornigheten
i konungens uppförande, såsom det der just vore passande
för en rättfram, ärlig och kraftfull herre. Så utbildade
sig nästan obehindradt Karls redan af naturen medfödda
anlag för råhet och förhetsningar; och den prins, som
skulle beherrska ett helt folk, fick aldrig lära att beherrska
sig sjelf. Sorgliga följder af detta fel, denna försummelse
utmärkte ock hela hans lefnad och föranledde ofta så häf-
tiga utbrott, att de långt mera vanhedrade honom sjelf,
än de personer, som deraf skuile förkrossas. Nu-tiden
skulle knappt kunna tro möjligheten af dylika uppträden.
Under mönstringarna hände stundom, att han sjelf
utdelade tillfälliga bestraffningar; till och med, att han med
flata värjan slog kaptenerna kring öronen. För handen,
käppen eller värjan var, när sinnet rann på honom, ingen
säker, icke ens de högsta ämbetsmännen, och allraminst
hans egna gunstlingar. Slagen beledsagades af svordomar
och af skällsord, hvilka voro, om möjligt, än mera
skymfande. Yid en obetydlig tvist förifrade sig den då blott
21-årige konungen så svårt, att föremålet derför, den
60-årige fältmarskalken Helmfeldt, var nära att få smaka
knvtnäfven. Djupt kränkt af ett sådant bemötande,
anhöll den gamle krigaren om afsked; men saken bilades.
En annan gång blef Karl uppretad mot Hans Wachtmei-
4) Se 15. 5, 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
