Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veta, att hofvet ämnade på utmärktare sätt fira någon’
hans födelsedag, hände stundom, att han helt oförmodadt
reste bort till Kungsör, för att såmedelst tillintetgöra
deras förslag och befria sig sjelf från plågan att vid ett
dylikt tillfälle framträda, som förnämsta personen.
Ty blygsamheten öfvergick ofta till blyghet, en följd
af medvetandet om hans ringa förmåga alt i mer bildade
sällskap göra sig gällande. Under kinkiga samtal med
främmande sändebud eller med andra personer,, af hvilka
anmärkningar kunde befaras, röjde konungen sin
förlägenhet ofta och tydeligt nog. Han rodnade, slog ned ögonen,
och uttalade sina korta svar med så låg röst, att de
knappt hördes. Derföre sökte han också med allo magt
att undvika dylika herrars sällskap, och när de ändå
trängde sig fram, visade han dem och deras andragande
som oftast till Bengt Oxenstierna. För att dock, så
mycket möjligt var, slippa deras besvärande sällskap, lät Karl
snart nog tillkännagifva, att han på sina resor eller
lustslott icke ville mottasa besök af nåqot främmande
sände-bud. På älsklingsstället Kongsör, var han äfven så
trångbodd, att besökande herrar der icke kunde få något rum.
Man trodde allmänt, att denna olägenhet blef med flit
bibehållen, i afsigt att dymedelst nästan omöjliggöra de
för Karl besvärliga uppvaktningarna. Härmed
sammanhängde det enkla sätt, hvarpå han firade äfven sådana
högtidligheter, som anses mest vanliga och oumbärliga.
Så t. ex. blefvo de kungliga barnen ofta döpta eller
be-grafna mer enkelt och obemärkt, än många enskilda
personers. Det första skedde stundom på lustslotten en
timma efter födelsen och i närvaro af blott 8 till 10
personer; och begrafningarna firades med så ringa uppseende
som möjligt. I början plägade konungen att i Stockholms
storkyrka hålla sin nattvardsgång. Men mer och mer
började han att också vid sådana tillfällen gömma sig
undan och för den högtidliga handlingens begående välja sitt
älskade och ensamma Kongsör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
