Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven bordets njutningar hade för honom föga
lockelse. Han föraktade hvarje kräslighet, hållande sig häldst
till enkla och grofva rätter. I följe af de starka kropps-
rörelserna hade han vanligtvis mycken matlust och åt och
drack derföre allt, hvad man satte för honom, och det med
en brådska och häftighet, som ansågs skadlig för hälsan.
Också glasets nöjen voro honom likgilltiga. Det hände väl
åtskilliga gånger, alt han på sådant sätt öfverlastade sig;
men detta var icke följden af någon smak för
dryckenskap, utan snarare af den öfverdådighet i lynnet, som hos
honom emellanåt frambröt. Hvarje sådan utsväfning
åtföljdes ock af så svårt illamående, att Karl förlorade lusten
till nya dryckesbragder. Ölsinnet, när det likväl någon
gång kom i dagen, var ganska otygladt. I sådant
hänseende omtalades i synnerhet ett uppträde vid jubelfesten
i Uppsala 1693. Der blef på samma gång
teologie-doktors-promotion firad. Konungen gjorde för de nya doktorerna
samt för närvarande kor.gl. råder och främlingar ett
gästabud, hvarvid det gick ganska tappert till. Vakter stängde
på Karls befallning genast dörrarna, så att ingen skulie
kunna smyga sig undan. Andra väktare ställdes att se
efter, huruvida gästerna ordentligt tömde sina glas. Derpå
började konungen låta föreslå skål på skål. En och
annan sökte nu undvika det häftiga drickandet, och det
lyckades länge för Svedberg att smuggla glas på glas till sin
vaktmästare, hvilken tömde dem i professorns ställe.
Slutligen märkte konungen underslefvet och tvang Svedberg
att i egen person göra skäl för sig. Karl blef mer och
mer upplifvad. Han begvnte alt sjelf slå i gästernas glasr
och snart steg förtjusningen så högt, alt han började
famntaga och kyssa biskoparne. Slutligen blefvo både
konungen och alla de andra, ministrar, rådsherrar, biskopar m. fl.,
så uppspelta, att de började dansa kring golfvet, så att
presternas svarta sammetsrockar fläglade vidt omkring. Icke
nöjda härmed hissade de konungen upp på bordet, der
sedermera dansen fortgick, tills bord och bänkar brusto
sönder. Under dån af pukor och trumpeter fortsattes detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
