Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för aftonen och brydde sig sedermera icke om någonting
annat. Så fanns bland alla de kungliga personerna ingen,
som höll hofvet tillsammans. Tvärtom; hvar och en
stannade om aftnarna vanligtvis för sig sjelf, konungen i
arbetsrummet, drottningen i sjukrummet, enkedrottningen
vid spelbordet. Sällan har också Sverges konungaborg
varit så tyst och så glädjelös. Blott en och annan gång
blefvo der skådespel och värdskap uppförda. Vid herligen
af Holsteins besök 1687 tillställde man också ett
dans-nöje; som det säges, då för första gången under 5 års
tid. Det var nämligen på helt andra tidsfördrif, som Karl
den elfte inbjöd sitt hof och sina fruntimmer, då han
någongång företog sig att vara artig och vilja bereda dem
ett nöje. Han förde då sin mor och de kungliga barnen
och fruntimren att bese antingen hofstallen och
stuterierna eller soldatdrillandet. Ofta gick han också med
hofvet ut på den tillfrusna Mälaren för att betrakta, ena
gången huru man drog isnot, en annan gång, huru man
kappkorde med slädtrafvare. Till sådana nöjen och
tidsfördrif måste konungahuset sjelft och dess herrar och
fruntimmer följa med, stundom flera dagar å rad. Pä samma
sätt blef också jagten betraktad som ett hofnöje. Man
såg många bland rikets högre ämbetsmän deltaga deri,
både landshofdingar och rådsherrar. I konungens jagt—
anteckningar förekomma ej sällan Wrede, Wallenstedt och
Gyldenstolpe, såsom de der skjutit på vilddjuren. Knappt
hade också de kungliga barnen blifvit så stora, att de
kunde sitta till häst, förr än konungen började att på
sina jagtfärder medtaga dem, både prinsen och prinsessan.
Efter Ulrika Eleonoras död drogs hofvet än mera
uteslutande till sådana tidsfördrif, och kronprinsen tycktes
få för de samma en om möjligt än afgjordare böjelse än
konungen.
Emellertid hade prinsessan Hedvig Sofia snart fyllt
sitt femtonde år, utan att dock hittills hafva njutit andra
hofnöjen än dessa jagter, isfisken, kappkörningar, exerciser
o. s. v. Från andra håll hörde hon deremot ett helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
