Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Adolf år 1627 skänkt åt grefve Thurn. Denne
sålde det 1653 åt De la Gardie för 50,000 R:dr. Nu
eller år 1681 blef det indraget, såsom det der under
unionstiden varit en kungsgård. De la Gardie och hans
parti klagade högt och påstod, att Wännegarn aldrig varit
kungsgård, utan blott enskildt frälse eller Gustafvianskt
arfvegods; och att Gustaf Adolf och Kristina i sina bref
alltid betraktat det som sådant. Hans påstående tyckes
hafva varit grundadt. Likväl kunna vi ej med fullkomlig
säkerhet afeöra tvisten.
° o
Ar 1682 medförde i början nagot ljusare utsigter.
De la Gardies gamla fiender inom rådet, nämligen herrarna
af bielke—partiet, blefvo störtade och afskedade 1),
hvar-emot De la Gardie sjelf fick behålla sin tjenst och
der-jemnte åtnjuta några smärre bevis af konungens nåd och
förtroende. Men snart förmörkades utsigterna omigen.
Han förlorade ett ganska vigtigt käromål mot hofrätten;
hans stora liffländska besittningar blefvo indragna; och de
flesta hans i Sverge varande egendomar tagna i mät för
uppfyllandet af reduktionens och Stora kommissjonens
anspråk, så att han redan nu måste till en del lefva på sin
gemåls, pfaltsgrefvinnans, bekostnad. Vid samma tid lät
Karl Gyllenstierna anmäla sig som friare till De la
Gardies yngsta dotter, fröken Hedvig. Han hörde till det
rådande partiet, och stod dessutom ganska väl hos
enkedrottningen, hvilken också sjelf framförde nämnde hans
anhållan. Men fröken Hedvig ville icke beqväma sig till
en sådan förbindelse; utan räckte i stället sin hand åt
Karl Gustaf Eriksson Oxenstierna, hvilken var känd som
ledare af det missnöjda högadelspartiet. Denna korg och
detta val retade Gvilenstiernorna, och gjorde dem och de-
Men Salvius om Uppland s. 451, säger att det varit
reduceradt till kronogods och sedermera återigen genast
bortförlänt på Norrköpings besluts villkor. Salvii uppgifter
öfverensstämma ej riktigt med sig sjelfva, ej heller med De
la Gardies. Vi veta ej, hvilkendera är riktigast.
4) Se 16. 4 80—485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
