- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna /
144

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

husets lilla återstående tillgångar räckte på långt när icko
till så dryga summor. Men konungen förklarade, att
kronan skulle hafva företräde, och hon tog äfven allt, som
fanns. Boksamlingen skänktes till Uppsala högskola;
palatset vid Norrström hade blifvit anslaget till arsenal, och
efter Maria Eufrosinas snart timade frånfälle togs Höjentorp
till kungsgård och Wännegarn till boställe åt
landshöf-dingen i Uppsala; och härmed var sista lemningen af
Magnus Gabriel De la Gardies fordom nästan omätligt stora
förmögenhet skingrad och helt och hållet försvunnen. Hans
barn ärfde efter honom endast namnet och minnet.

I sterbhusets utblottade tillstånd blef det ganska svårt
att finna medel till bekostandet afen passande begrafning.
En-kan uttalade deröfver sina bekymmer för konungen, sin
brorson. Det vore, skref hon, en skam för slägten, om jag
behöfde sälja en hop husgeråd och dyrbarheter för att kunna
föra till jorden en Magnus Gabriel De la Gardie, Svea
rikes drots och svenska konungens faster-man. Karl
tyckes ock hafva lofvat bekosta likbegängelsen; dock finner
man, att enkan sedermera klagande omtalat, huru hon fick
dertill lemna halfva sitt årsunderhåll. Jordfästningen
förrättades emedlertid samma höst och hedrades af
konungens, enkedrottningens och ständernas närvaro. Prakten
och högtidligheterna voro ungefär desamma, som vid ett
vanligt riksråds begrafning; hvarken mer eller mindre. I
ett hänseende blef dock De la Gardies likbegängelse långt
mera utmärkt än andra sådana herrars. Det var genom
den djupa och innerliga sorg, som Uppsala högskola vid
denne sin älskade kanslers död oförställdt ådagalade; och
sådant, ehuru den hädangångne varit illa anskrifven både
hos konungen, hos samtidens mägtigaste män och hos den
stora allmänheten. I strid mot så väldiga magier, vågade
dock Uppsala träda fram och med högljudd stämma göra
rättvisa åt den i mycket misskände och obilligt förföljde
mannen, och åt hans i alla fall stora förtjenster. De
lärda herrarne fördes dertill af en tacksamhet, som var lika
upprigtig och varm, som den kärlek, hvarmed De la Gar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/19/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free