Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren hade så gynnat grefve De la Gardie, att allt, hvad
menniskor anse stort och herrligt, var hos honom samladt;
och att gåfvor, hvilka hvar för sig skulle hafva gifvit åt
andra ett utmärkt anseende, funnos alla förenade hos
honom ensam. Snillet var på en gång genomträngande,
alltomfattande och storartadt; anden högsinnad och mägtig af
de vigtigaste värf; vältaligheten sä stor, att den aldrig
kan beskrifvas; också derföre, att den aldrig finner sin
like. Kraften af hans ord verkade lika hänförande,
antingen han begagnade fäderneslandets eiler främmande språk;
— och antingen han a/handlade statens vigtigaste
ären-der eller skämtade i umgängeslifvets glada kretsar.
Härtill kom det höga behaget i hans uppsyn: likasom i hans
växt och hållning det herrskarelika majestät, som dock
alltid var mildradt genom uttrycket af förbindlighet och
välvilja. En De la Gardies motståndare, nämligen
österrikiska sändebudet i Stockholm, tecknar år 1674 hans
bild sålunda: rikskansler en, hvilken för närvarande har
högsta inflytandetJ är utmärkt vältalig, frikostig och
välgörande; men just derföre och genom sitt kostsamma
lef-nadssätt djupt nedsänkt i skulder. Denna brist söker han
genom allahanda besynnerliga medel att aflijelpa 1). Rätt
grundlig lärdom har han icke; men deremot ganska många
fiender.- emedan han söker draga alla ärender till sig och
derjemnte inverka på andra och pä utöfningen af dessas
ämbeten. I öfrigt har han ett stort parti af bröderj.
svågrar, släglingar och anhängare.
Grefve Bonde, en son af De la Gardies motståndare,
riksskattmästaren, tecknar honom sålunda: De la Gardie
var mycket vältalig och välgörande, samt med stora
gåfvor att vinna menniskors tillgifvenhet. Han hade lärdom,
qvickhet och noga kunskap om Europas stater och
styresmän. Deremot saknade han tillräcklig kraft och
ihärdighet. Han älskade beqvämiigheten mer, än det för en gunst-
1) Urskriften har: durch allerley fjrembde Mittel. Se
Fryx. Handl. 3. 437.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
