- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna /
154

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dringar. För att kunna på egen hand göra en utmärk-

tare lycka och sjelf leda och sammanhålla ett parti,
dertill hade Gustaf Adolf De la Gardie många egenska-

per, dock icke alla. Han liknade i åtskilliga fal) för
mycket sin far. Detta visade sig först i en viss
benägenhet för ett lysande, men tämligen overksamt lefnadssätt.
I yngre åren, ja ända till det trettionde, har han allt-

för ofta under prakt och nöjen tillbringat långa tider
på något biand slägtens herresäten; i stället för att genom
träget arbete i ämbetsverken och uppvaktningar vid hofvet
lära sig känna alla förhållanden och sjelf blifva känd och
oumbärlig. Det andra från fadren ärfda felet var en viss

hetsighet, oro och misstänksamhet. Han skall till exempel,
dock utan allt skäl, hafva med svartsjuka blickar
betraktat förhållandet mellan sin grefvinna och den ryktbare Nils
Bielke 1). f öfrigt var han till lynnet häftigare och
stoltare än fadern; men också mera allvarlig och pålitlig;
äf-venså mera ihärdig i arbetet, sedan han vid mognare år
vändt sin håg ditåt. Han ansågs som en af de
kunnigaste och dugligaste i rådet; och omtalades ofta, såsom den
der borde en gång efterträda Bengt Oxenstierna i utrikes
ärendernas ledning.

Omkring 1G82 tyckes han likväl icke sjelf hafva
hyst så höga förhoppningar, t förtviflan öfver de mot
fadren och slägl.en anställda förföljelserna, ville han draga
sig undan till landet. Jag är nar, skref han, öfvertaga
något arrende i WeslergöllandL eller Småland och der föda
mig i min anletes svett, livad jag hittills arbetat, har
gifvit ringa skörd. Men då Sverge, som har födt mig,
icke vill underhålla mig; skall (let åtminstone
undangömma mig; tills det. en gång kan helt och hållet medmylla
mig. Det tyckes, som han genom den tillämnade vistelsen
på landet velat för verldens ögon dölja de olyckor och den
förnedring, som drabbade honom och på samma gång hela
hans slägt.

4) Nordin Anecdota Benzeliana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/19/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free