- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna /
171

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Horns enka. Kar] framkaslade också det
besynnerliga förslaget, att Bielke skulle blifva generalguvernör
öfver de norrländska orterna; en plats, som på intet sätt
var lockande för en man med Bielkes lynne, lefnadsvanor
och anspråk. Denne afböjde också förslaget och började
i stället lyssna till de täflande anbud, som från Holland,
Frankrike och Österrike framställdes. Det afgjordes
slutligen, att han skulle begifva sig till Österrike och under
dess fanor deltaga i ungerska kriget. Konungen hade
redan gifvit sitt bifall och resan skulle anträdas ett halft
år efter hemkomsten från Paris. Men mol sommaren
sistnämnde år fick man underrättelse om Danmarks och
Frankrikes rustningar mot Sverige. Då blef Bielkes
närvaro och biträde åter af högsta vigt. Han måste stanna
hemma för alt, om så behöfdes, i Skåne och vid
konungens sida leda fosterlandets försvar.

• Men det behöfdes ej; och 1684 reste han ulrikes,
såsom många trodde, i afsigt att aldrig mer återvända.
Efter någon tvekan mellan de olika anbuden, mottog han
slutligen plats som general-fältmarskalk-löjlnant hos
kurfursten af Bajern och tjenstgjorde med ära i ungerska
fälttågen från och med 1684 till och med 1687. Under
denna tid utmärkte han sig på det mest lysande och
ärofulla sätt; deltog 1684 i belägringen af Ofen, 1685 i
eröfringen af Neuhäusel och segern vid Gran, då han fick
under sig skjutna, vid första tillfället en, vid det andra
två hästar. Ar 1686 öfverraskade han Pesth samt deltog
i eröfringen af Stuhl-Weissenburg och Ofen; samt 1687
i den lysande segern vid berget Harzan 1). Vid alla dessa
tillfällen framstod han såsom en serdeles både tapper och
skicklig’ krigare, ofta förande en af flyglarna och alltid
väsendtligen bidragande till segern. Sådana förtjenster blefvo
ock erkända och belönta. Bielke utnämndes till general

4) Nära Mohatz, hvar/öre slaget af somliga får namn efter
denna stad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/19/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free