- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska tiden (frakturstil) /
66

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

«
betydligt. Af denna orsak roar också presterskapet ho-
nom mycket tillgifwet, och påfwen förklarade genom
en sårskild bulla honom stå Under sitt synnerliga be-
skydd, och bannlyste alla dem, som satte sig upp mot
konungen. Genom sin prakt och sina ridderliga öfnin-
gar drog han också många af adeln till sig i synner-
het derigenom, att han instiftade riddarewårdigbeten.
Wid inrättande af S:t Klara kloster omtalas för för-
sta gången riddareslag uti Swerige, och man tror, att
Serafimerorden wid detta tillfälle af honom stiftades.
Denna nårdighet efterstr.ifwades mycket, emedan den
gas högre anseende, ån det, som en swen af wapen
hade och endast en riddares hustru fick heta fru. Äf-
wen hade Magnus mycket medhåll af bönderna, eme-
dan han beskyddade dem mot de utsigtigares öfwerwåld.
Af denna orsak blef han åswen af Gottlånningarna
antagen till konung, och denna ö, som förut warit fri,
förenades hädanefter med Swenska kronan.

Genin de många gods, som konungarna så små-
ningom bortskånkt till kloster och kyrkor, och genom
både det andeliga och adeliga frälset hade kronans in-
komster dlisloit så förminskade, att de ej räckte till
hofwets underhåll, i synnerhet för en så praktälskande
konung, som Magnus. Nha skatter wågide han ej
pålägga. Han sammankallade derföre en herredag till
Stockholm 1282, der först en noggrann refning och
derpå grundad beskattning på hwart hemman blef be-
stämd. Deßntom beslöts, att alla stora wattendrag,
alla bergwerk, så tvål nu som i framtiden, och slutli-
gen alla stora skogar skulle anses som kronans egen-
dom, och de, som begagnade sådane lågenheter, skulle
derför erlägga rånta till konungen. Detta beslut blef
taget på den så kallade Helgeandsholmenw hwarföre
det kallas Helgeandsholmsbesiutet.



E) Der nu det kongl. stallet år belåget wid«Norrbro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free