Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
qwar, dock blefwo de slutligen twungna att sälja bå-
de klåder och harnesk för att derför köpa sig mat.
Wid Mikaeli-tiden fingo de åndtligen hemlof af ko-
nungen; men knappt woro de samlade till afrefan, förr-
ån de öfwerföllos af en ryslig storm. Masterna afhög-
gos, skeppen kroßades och sörgingos till största delen.
Några wråktes till Barsebeck på Skånska kusten; an-
dra kastades till den lilla ön Saltholmen i Sunder.
Der låg nu det stackars folket utan skydd, utan mat,
och utan utwåg att komma derifrån. Att wånta hjelp
af konungen war fåfängts men så snart drottning
Filippa fick weta deras nid, sånde hon dem föda och
kläder, samt låt föra öfwer till Skåne dem, som drif-
wit till Saltholmen. Derifrån sökte hwar och en hem
till sitt igen, så godt han förmådde. Och hwar de
kommo och berättade sina olyckor och sin räddning,
slutade de med tacksamma wålsignelser öfwer den mil-
da drottningenz och så utbredde sig kärleken och tvörds
naden för henne från dal till dal, från by till by, öf-
wer hela det widsträckta riket.
Men Filippa drog sig undan werlden och inneslöt
sig i Wadstena kloster, mottagen der af klosterfolkets
tvördnad, och ditföljd af allas kärlek och saknad. Hon
fick dock icke långe njuta det lugn, hon sökte. Sorg
öfwer hennes olyckor och den sjukdom, Erik genom
fin wåldsamhet förorsakat, lade henne om några må-
nader i grafwen. Erik insåg nu, men för sent, hivad
han förlorat, och för att godtgöra sitt brott och hedra
Filippas minne, gjorde han stora och dyra stiftelser
uti kloster och kyrkor till hennes åra. Men, lättsin-
nig som han war, blef ej denna sorg långwarig. Uti
kammarjungfrun Cecilias armar glömde han snart sin
trogna gemåls men hans egna mißtag och ökade o-
lyckor, samt undersåtarnas hat wisade honom-snart,
att med drottning Filippa hade lyckan för alltid wikit
bort ifrån hans sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
