- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
31

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spår visa att mellan dem å ena, samt Ebba Sparre och
hennes man å andra sidan rådde misstroende och ömsesidig
ovilja 1. Redan 1659 blef dock Jakob Kasimir skjuten
utanför Köpenhamn och den sköna Ebba Sparre dog icke
långt derefter, och barnlös.

Kristina hade öfverhopat detta par med både gåfvor
och nådebevis. Sedermera kom Karl den elftes reduktion
med så stränga efterräkningar, att grefve Jakob Kasimirs
anhöriga 34 år derefter sökte göra sig urarfva i hans
qvarlåtenskap.

Vi återvända nu till Bengt Oxenstierna och dennes
sednare öden.

Hans lefnadsbana intill 1680 är redan förut omtalad..
Den hade blifvit tillrvggalaggd med ära och allmänt an-

« Ou L/ U

seende. Visserligen lyste hans person icke i glansen af
de allra utmärktaste egenskaper. Men ganska utmärkt
var han dock genom kunskaper, flit, ordningskärlek samt
en allsidig duglighet, hvilken vid denna tid hade genom
mer än 30-års trägen ämbetsmanna-verksamhet fått en

o

ovanligt stor utbildning. Intill 1680 hade också hans

c o

uppförande, menskligt taladt, varit nästan utan flack. Det
enda man kunde förebrå honom, var, att han 1669 kastade
sig på De la Gardies sida och motarbetade den af
Brahe-Bielke-partiet samma år uppgjorda sparsamma
statsregle-ringen 2). Detta bans uppförande hade sin orsak, fast
icke sin ursäkt. Den förre bestod deri, att Oxenstiernas
enskilda omständigheter redan nu voro tämligen
brvd-samma och hotade att blifva än svårare genom nämnde
statsförslag, hvilket betydligen förknappade den lön, han
förut åtnjutit som president i Wismarska tribunalet.

Under sednare delen af årtiondet 1670 var han
svenskt sändebud dels i Wien, dels vid fredsmötet i

•1) Se 1CÏ. 12. Vi hade vid dess nedskrifvande upptäGkt
misshälligheten mellan de bada Ebborna; men kände dä
ännu icke orsakerna dertill.

2) Se 13:de delen 4 21 — 124. 11. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/20/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free