Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af olika grundsatser, en annan gäng af personlig fiendskap,
men oftast af begär att intaga hans plats. Sådana
stämp-lingar utgingo från båda lägren, så högadelns, som
uppkomlingarnas. I egenskap af de förras ledare, visade sig
fadren och sonen De la Gardie, samt Nils Bielke; bland
de sednare framkommo trapptals efter hvarandra Erik
Lindsköld, Nils Gvldenstolpe, Fabian Wrede, Lars
Wallenstedt och den siste och farligaste bland dem alla, Karl
Piper. Sålunda sågos fjolårsmän och framtidsmän om
hvarandra söka störta mannen af den närvarande dagen. Det
är ett eget och lärorikt skådespel att betrakta alla dessa
sträfvanden och omvexlingar. Det gällde dessutom icke
ö o
endast Oxenstiernas person, utan ock hela fosterlandet och
dess förhållande till den allmänna europeiska statskonsten.
Vi hafva dock redan förut omständligen beskrifvit dessa
besynnerliga företeelser 1); hvilka i det hela icke lände
till heder, hvarken för fäderneslandet eller för någon af
/ o
de deri uppträdande personerna.
Man har efter Bengt Oxenstierna en stor mängd bref
och uppsatser. De utmärka sig för rediga tankar och
klart framställningssätt. I hvardagslag var dock hans språk,
efter tidens sed, mycket uppblandadt med främmande ord,
såsom vi förut visat 2). Men han kunde ock skrifva en
lor den tiden ovanligt ren svenska, hvilket ses af flere
hans bref och uppsatser till Karl den elfte sjelf.
Handstilen var redig och vacker, ännu nära det 70:de året.
Som talare väckte han deremot icke något fördelaktigt
uppseende, varande lågmält och oförmögen att utan
förberedelse kunna i en längre följd framställa sina
tankar. Hufvuddraget af hans Ivnne var i handlingssättet
en försigtighet, och i sammanlefnaden en artighet,
som ofta öfverdrefvos, den förra till misstroende och
räddhåga, den sednare till kruserlighet. Han var icke den
man, som gick fram mot sitt mål, raskt och Öppet, utan
o Se 18. 204 — 240. 1», 476—190.
2) Se Hg. oo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
