- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
43

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oaktadt dessa stora gåfvor och eftergifter 1 ; oaktadt de
dryga summor Oxenstierna af främmande hof uppbar,
häftade dock sterbhuset vid hans död ar 1704 för en skuld
af 30,000 riksdaler, hvarföre enkan begärde ytterligare
understöd. Men Karl den tolfte vägrade, och ansåg det
vara nos, att hon för sin återstående lifstid fick årligen

07 O

uppbära mannens lön såsom enkepenning 2 .

Äfven detta fruntimmer, hon hette Magdalena
Stenbock. har sin andel i Bengt Oxenstiernas olycka. Hon var
stolt, praktlysten och förde ett lefnadssätt, som öfverskred
tillgångarna, och som derföre bragte mannen på
obestånd. Sjelf föga samvetsgrann, mottog hon mutor af
utrikes magter, och har väl således icke sökt mot sådana
frestelser stärka sin makes rättskänsla: utan snarare tvärtom.
Oxenstierna var ej heller den man, som mägtade motsätta
sig önskningarna af hennes fåfänsa: lika litet som af bar-

C? O <_> 7

nens. Brefvexlinsarna visa i honom en svag och efter-

O u

gifvande make och far, hvilken för att fylla stundom högt
drifna fordringar gjorde allt möjligt, till och med
nedlät sig till det tadelvärda köpslagande, som vi redan
omtalat.

Anmärkom ock följande egna omständighet! Sverges
utrikes angelägenheter hade nu i trettiosju ars tid blifvit
för det mesta vårdade af Magnus Gabriel De la Gardie
och af Bengt Oxenstierna. Beskyllningen att hafva tagit
mutor af främmande hof hvilar, öfver den förre som en
stark misstanka, öfver den sednare som en ovedersägelig
sanning. Båda dessa herrar lefde dock i en nästan
oupphörlig penninge-förlägenhet och i ett fortfarande obestånd,
och efterlemnade vid sin död ett ganska fattigt och gäld-

Oktober 1696. Samt Stenbockska ark. på Thorsjö.
Kongl. brefven den 23 Oktober 1696, samt den 12 Mars
4697.

4) Dessa reduktions-eftergifter voro dock ofta blott skenbara,
och voro således af föga vigt. Se 1Î. 382—383.

2) Stenbockska arkiv, på Thorsjö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free