- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
44

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bundet bo. Så liten välsignelse var det med deras vunna
förmögenhet.

Det har ej heller varit någon serdeles glädje att följa
sednare hälften af Bengt Oxenstiernas personliga
utveckling. I början och länge nog framgick han fläckfri och
af alla högaktad. \’id mognare år började han stappla.
Ålderdomen blef sådan, att läsaren gema ville vända sig
bort, för att ej nödgas se den fordom högt aktade
mannens sednare förvillelser.

JOHAN GABRIEL STENBOCK.

Redan genom föregående berättelser känna vi det
allmännaste af denne herres ungdom och fordna öden 1 .
En närmare granskning af hans handlingar upptäcker
deruti stora och bjerta motsatser; uppbrusande häftighet och
kall beräkning; ridderligt sinnelag och slug egennytta. Så
stridiga företeelser hos en och samma person äro icke lätta
att förlika eller förklara. An svårare blir utredningen,
när de, såsom här, finnas hos en man, den der visste med
utomordentlig klokhet förkläda dem; så att man icke rätt
kan se, hvilketdera handlingssätt är det naturliga och hvil—

7 O «_/

ketdera det låtsade; — eller om ej båda, ehuru
sinsemellan mycket olika, dock äro ur samma hjerta uppväxta
och hopväxta för att sedermera, slingrade kring hvarandra,
följas åt genom hela lifvet.

Under riksförmyndarnes styrelse talade Johan Gabriel
Stenbock alltid för sparsamhet i statshushållningen och
framstod vanligtvis i en ganska fördelaktig dager. Också
kunde de sedermera kommande gransknings- och Stora
kom-missjonerna icke mot honom göra några betydligare
anmärkningar. Kanske bidrog härtill också den förut nämnda
omständigheten, att Stenbock redan i stridens början in-

I) Se 1-1. 47 och IG. 40, 470, 290, 292.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free