- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
84

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

års psalmbok. Till förberedelserna för detta verk hade
Lindskiöld arbetat undan åtskilligt, serdeles genom
utgif-vandet af den så kallade barnabibeln, en samling, ur
hvilken sedermera ett och annat ingått till och med i vår
nuvarande psalmbok. Man har i öfrigt många drag af
den vördnad, han visade heliga föremål. En gång t. ex.
red han förbi en kyrka och blottade dervid enligt
dåtidens bruk sitt hufvud, samt uttalade genast från
stigbygeln följande vers:

Man stryker sitt segel för kungliga slott,

Fast fartvçet mister den fart, som det fått.

Med vördnad så blotta ditt hufvud och säg:

Gud vare mig nådig! Sen vandra din väg!

Dessa och åtskilliga andra motsatser i Lindskiölds
uppförande kunna till en del förklaras genom mycken lätthet
eller lättrörlighet i lynnet. Det fanns mellan honom och
Magnus Gabriel De la Gardie en viss likhet i detta,
likasom i mycket annat. Båda hade en varm och liflig själ,
tillgänglig för hvarje ädelt intryck; men stundom ock för
mindre rena känslor. Båda sökte i motgångens pröfning
ådagalägga den vises lugn och undergifvenhet; men läto
derunder ofta framskymta den svikna ärelystnadens
grä-melser, till och med den retade hämndens skadelystna
förhoppningar. Båda tilläto sig att förvärfva penningar på
elt sätt, som icke alltid kunde gillas; och båda
bortslösade dem lika hastigt på prakt, byggnader och
välgörenhet. Båda hyste slutligen en varm och oförställd
kärlek till fosterland, vetenskaper och vitterhet. Dock hade
Lindskiöld ojemnförligt större snille, äfvenså arbetsförmåga.
Till denna sednare hade han också i vngre år blifvit
genom nöd och fattigdom härdad och uppfostrad; då
deremot De la Gardie redan tidigt infördes i vällefnadens och
förströelsernas slappande krets.

I Juni 1690 angreps Lindskiöld af en svår
fläck-feber, hvilken snart hotade med olycklig utgång. Karl
blef mycket uppskrämd vid tanken på att möjligtvis förlora en
så ovanligt duglig ämbetsman. Han lät spänna kedjor öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free