- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
96

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bullrande; och när hans ord anföras äro de för det mesta
beledsagade af en eller annan svordom. För öfrigt var
han en god hushållare för kronan; men än bättre for sig
sjelf, hvarföre han ock slutade med att ega en
utomordentligt stor rikedom.

Att han tog emot främmande penningar, derpå hafva
vi sett talande exempel i . Men just de, som gåfvo honom
skänkerna, erkände sjelfva, att han aldrig mottog sådana
för befordrandet af andra åtgerder än dem, han trodde
vara för fäderneslandet de nvttigaste. Under Karl den

w Ö

tolftes tid gjorde han ock för det allmänna bästa
ovanligt stora uppoffringar.

GÖRAN GYLLENSTIERNA.

Vi hafva sett, huru de flesta Sverges högadliga ätter
haft någon serskild och utmärktare blomstringstid. En
sådan hade Bondar, Sturar och Tottar under Unionen;
Banérer, Bielkar, Hornar och Sparrar i slutet af sextonde;
Banérer, Hornar och Oxenstiernor under förra hälften af
sjuttonde århundradet. Mot slutet af sistnämnde tidehvarf
framstå på samma sätt Stenbockar och Wachtmeistrar,
och nyss före dem de nu ifrågavarande Gyllenstiernorna,

i synnerhet genom den utmärkte herr Johan, om hvilken
vi redan tillförene hafva flere gånger talat.

Äfven dennes äldre broder, Göran Gyllenstierna, har
under ett tiotal af år väckt ett visst uppseende. Af en
bland då-tidens bittraste smvsförfattare målas han med

w ö

ofördelaktiga färgor. Det säges, att han plägade tiga, för
alt sålunda dölja sin dumhet; att han påtog skepnaden

4) Se 18. 225, 226. Af B. Oxenstiernas bref i Bondeska
arkivet på Säfstaholm, samt af lektor Wetters utdrag ur
Nils Bielkes bref i danska geheime-arkivet tinner man, att
Wrede 1693 och 1694 erhållit penningar af Frankrike fôr
den häftiga strid, han förde mot Englands och Hollands
kaperier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/20/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free