- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
128

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara kyrkans ska/fare, och furstinnorna hetmes ammor.
Detta ord dr sannerligen icke uppfylldt derigenomatt
sådana höga personer stundom likasom stå fadder 1) och
gifva faddergåfvor både åt enskilda och åt kyrkorna. Nej,
de måste gripa sig bättre an. De måste i verk och
gerning befordra Kristi rike och allvarligen tillse, att
barnens och kyrkornas bästa befrämjasoch att i denna
vigtiga sak allting kommer till vederbörlig ordning. Söndagen
derpå predikade han om igen i samma anda och rigtning. Karl,
i stället för att harmas, blef uppmärksam på förhållandet.
Det befanns då, att skolans lärare voro ganska ringa
aktade, än sämre lönta och derföre till största delen
bestående af obetydliga och oskickliga personer. Konungen blef
mycket missnöjd, att man icke förr anmält ett så skadligt
förhållande; och han sökte nu genom hvarjebanda utgerder
afhjelpa bristen. Detta var en bland de lyckliga följderna
af Svedbergs nit och fritalighet. Konungen hyste också
ett ogement förtroende till denne lärare. Ofta när
prest-sysslor skulle tillsättas, infordrade och följde han Svedbergs
råd. Någongång hände, att konungen till och med
frågade, om ej Svedberg hade någonting att bedja om, och
lofvade i förväg sitt bifall; så viss var han, att samma
bön skulle åsyfta icke Svedbergs enskilda utan statens
allmänna bästa.

Svedbergs djerfva fritalighet mot allehanda laster och
missbruk skaffade honom många och mägtiga fiender, hvilka
i sin förbittring sökte på hvarjehanda sätt störta den
oförfärade läraren. Men Karl den elfte uppfyllde troget sitt
gifna löfte, nämligen att hålla Svedberg ryggen fri. När
en sammanrotad skara illviljare och afundsmän hade vid
något tillfälle med yttersta häftighet angripit Svedberg;
just då erbod sig Karl att med riksmarskalken till ombud
stå fadder åt ett af den angripnes barn. Karl gjorde det
för att sålunda tydligt gifva tillkänna, huru han föraktade

4) Afser måhända, att kyrkorna på Ladugårdslandet och
Kungsholmen blifvit uppkallade efter konungens moder och gemål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free