Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta nämnde rören eller valten-ådrorna, redan innan det
skedde af Rudbeck. Härom uppstod en läng och häftig
skriftvexling. Domföra kännare, så in- som utrikes 1),
hafva dock gillat den 22-åriga studenten Rudbecks
anspråk på äran af den första upptäckten. Den är
och förblifver hans, och tillika hans största och
evärde-ligaste förtjenst inom vetenskapens verld. Men
besynnerligt nog, vände han sig snart från den bana, på hvilken
han redan vunnit så stor utmärkelse, och efter någon
tid ser man honom egna största delen af sin tid och sitt
snille åt helt andra ämnen.
Ett deribland var örtkunskapen. Rudbecks anlag
iör densamma stod i förbindelse med hans allmänna tycke
för naturvetenskapen. Under utrikes resorna skaffade han
sig en betydlig samling frön, växter, botaniska ritningar
och äfven mekaniska modeller. Detta allt ämnade han
att vid återkomsten till Uppsala 165 5 offentligen förevisa.
Han hoppades, att allmänheten skulle med lifligt deltagande
omfatta dessa ämnen, och detta tillfälle att ta se och lära
känna en mängd förut osedda och okända föremål. Han
hade mycket besvär för ait kunna anskaffa en sal,
tillräcklist rvmlis att moitasa det stora antal åhörare och
o « u «_
åskådare, som han väntade. Rummet blef slutlisen an-
7 U
skaffadt och föremålen ordnade och den bestämda timman
slos. Men insen enda åhörare e! 1er åskådare infann sis.
Rudbeck sret af harm. Men sådant var allmänna tänke-
o
sättet. Det missaktade ifrågavarande läroämnen och i
synnerhet örtkunskapen, hvilken man ansåg tillhöra blott
apotekare, qvacksalfvare och sådana gummor, som
utskickades att hopplocka de växter, af hvilka nämnde föga
ansedda personer kokade sina läkemedel. Annu långt
efteråt ville man icke bland vetenskapernas antal räkna
örtkunskapen, och man begabbade dess idkare med namn
af gräsläsare. Olof Rudbeck var likväl icke en manr
som förlorade modet. För att i allmänna tänkesättet upp-
1) T. ex. Hwasser, Haller och Sprengel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
