- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
185

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTTONDE KAPITLET.

OM LEFNADS- OCH TÄNKESÄTTET.

Vi hafva ofia omtalat det ytterst öfverflödiga
lefnads-sätt, som de högadliga herrarne och efter deras exempel
andra folkklasser hade hvar och en efter sina villkor fört,
allt sedan trettioära—kriget. Det var en följd, af hvad
svenskarna i främmande länder sett och lärt; — likaså
af det öfvermod och de stora tillgångar, som nästan
oupphörliga segrar gifvit; — och slutligen och kanske allra
mest af exemplet från Kristina och den efter henne tongifvande
Magnus Gabriel De la Gardie. Dessa missbruk fortgingo
ännu i början af Karl den elftes regering. Bröllop, graföl,
och dylika högtidligheter höllos med en prakt, som
öfver-steg alla gränsor; t. ex. år 1678 firades efter friherrinnan
Soop på Stjernsund en likbegängelse, som kostade 10,000
riksdaler i silfver. Ofta måste dylika högtidligheter i flere
år uppskjutas, endast för att under tiden kunna samla
nödiga medel. Ofta blef man ändock tvungen att tillgripa
lån, och det i allmänhet· öfverdådiga lefnadssättet medförde
en tämligt allmän vana vid skuldsättning och vinglerier.

Vid Karl den elftes mognare år inträdde en
märkbar förändring. Den sista likbegängelse, som blef med
det gamla brukets öfverflödiga ståt firad, var den, som år
1680 hölls efter Karl Gustaf Wrangel. Från den tiden
och allt framgent började man föra ett helt annat
lefnads-sätt. Orsakerna till förändringen voro flere; t. ex.
efter-dömet af Karl den elfte och hans hof; — samma konungs
alltid visade ovilja mot prakt och yppighet; — farhågan
att större ståt skulle förråda större tillgångar och
derige-nom reta till afund och reduktionsanspråk; — och
slutligen den fattigdom och deraf framtvungna sparsamhet, som
räfsterna medförde. Detta hofvets och de storas exempel
hade på hela folket en ganska hälsosam inverkan.
Svenskarna af alla stånd vandøs vid ordning och tarflighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free