- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
189

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fall slöare rättskänsla öfverensstämde med hans egen. Så
uppkom en hofkrets, i.hvilken konungen och hans
gunstlingar Ömsesidigt ursäktade de gemensamma felen — ooh
bibehöllo dem. Det är troligt, att dessa exempel sträckt
sina förderfliga följder äfven till lägre samhällsklasser;
ehuru man, som vanligt, saknar närmare uppgifter ora
det bland dem herrskande förderfvet.

Under Kristinas tid hade bruket af envigen fått ökad
fart och allt sedermera varit mycket gängse. Karl den
elfte sökte afskaffa dem medelst det så kallade
duellsplakatet. Derigenom uisattes höga straff för sådana slags
förolämpningar, som enligt tidsandan berättigade eller
nästan tvingade till utmaning. I början hade denna
frids-lag gällt endast för adeln; men sedermera och längre fram
blefvo också en hop ofrälse tjenstemän derunder inbegripna.
Genom en sådan stadga och genom dess allvarsamma
hand-hafvande minskades antalet af dylika uppträden.

Duellsplakatet gjorde på ofvannämnda sätt en mängd
ofrälse tjenstemän till adelns vederlikar. Också detta bidrog
i sin lilla mån att minska afståndet mellan frälse och
ofrälse, och att till hvarandra närma båda dessa
samhällsklasser. Saken i allmänhet är redan tillförene omtalad 1).

Med råheten i seder följde som vanligt begifvenhet
på dryckenskap. Hittills hade man för det mesta dertill
användt humle- och pors-öl, vin och mjöd. Det vida mer
förderfliga brännvinet var jemnförelsevis föga kändt och
i allmänhet betraktadt blott som läkemedel. Konung Johan
den tredje skref en afhandling om sättet för dess olika
tillverkningar; och sedermera en likaledes om dess
hälsosamma verkningar. När bondgummor under dessa gamla
tider kommo till prestgårdarna, hände ej sällan, att man
i sin välmening fuktade hörnet af deras halskläde med
några droppar brännvin, såsom med ett slags sällsynt
luktvatten. I allmänhet var drycken föga begagnad. På
Leckö grefve-slott hade år 1669 åtgått af denna vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free