- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
191

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

näringarna; ingen hvarken Ludvig De Geer eller Jonas
Alströmer.

Deremot fortfor krisare-vrket att af hela folket
an-ses som det ärorikaste, det förnämsta. Orsaken var ej
blott fordna minnen och vanor, utan ock den öfvervägande
förkärlek, hvarmed Karl den elfte omfattade detta stånd,
och den ifver, hvarmed han deltog i dess göromål. Hans
sista sjutton regerings-år voro visserligen fredliga. Men i
afseende på rustningar och vapenöfningar likna de nära
nog en stor och grundlig förberedelse till Karl den
tolftes långvariga krig.

NIONDE KAPITLET.

MISSNÖJEN I LANDET.

Sådana funnos, men förnämligast inom adeln.
Orsaken var, som sagdt är, dels enväldet, dels reduktionen;
båda delarna med sina tillbehör 1). Det låg i sakens
natur, att största delen af nämnde samhällsklass skulle mer
eller mindre ogilla den sakernas nya ordning, som
beröf-vade dem både rikedomar och magt. Oviljan underblåstes
af röster från främmande land; t. ex. af Ludvig den
fjortonde, som harmades öfver Sveriges förändrade statskonst,
dess köld mot Frankrike, dess vänskap med Österrike. A
andra sidan blef missnöjet uppeggadt också af några
engelska författare. Dessa ogillade Karl den elftes envälde,
förespådde dess menliga följder och påstådo, att de
svenska presterskapets ledare, som hjelpte till att
öfverända-kasta friheten, hade blifvit dertill bildade i Oxford,
hvar-est, under den samtidige Karl den andres tid,
envålds-lärorna öppet föredrogos 2). Nämnde engelsmän påstodo

1) Se ytterligare 16. 233—23ο. 1Ï. 402—405.

2) Spegel och envåldspredikanten biskop Lang hafva i sjelfva
verket någon tid vistats i Oxford.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free