- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
205

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han gang pâ gang mönstrat dess leder och räknat dess
tusental; — men att också denna räkning, denna
stolthet medförde samma straff, som när konung David, lockad
af högmodsanden, lät uppteckna talet af sina undersåtare. —
Ganska allmän var också den folktron, att Gud tagit sin
barmhertighet, sin välsignelse från landet, på samma gång,
som den barmhertiga och fromma drottning Ulrika
Eleonora gick bort. De missnöjda bland adeln talade dock med
hvarandra om helt andra orsaker till den nöd och
förbannelse, som hvilade öfver riket. De ville betrakta den
som ett syndastraff för det orättvisa sätt, hvarpå de
tyckte, att konung och folk hade gemensamt bortroffat adelns
och de rikare samhällsklassernas egodelar. Jemnväl anmärktes,
att sedan räfsterna utarmat den högre befolkningen, funnos
numera i hela landet ganska få personer, som egde någon
förmögenhet, och som derföre kunde i dessa nödens dagar
bispringa den stora, utfattiga hopen. Kronan hade nästan
tagit all egendom och var alltså den enda, som mägtade
lemna någon hjelp. Under åren 1695 och 1696 hade
Karl också undsatt folket med 110,682 och en half tunnor
säd och för 1697 betingat ytterligare 5S,600 tunnor. Men
en hvar kunde begripa, att delta var blott en ytterst ringa
del, af hvad som behöfdes för hela det uthunsrade riket.
Dylika utsigter för framtiden väckte oro, sorg och hos de
flesta en dyster förtviflan; och med sådana känslor
motsågo Sverges innevånare den

STORA UDSGERSNÖDEN 1687.

Fäderneslandets södra och medlersta orter tyckas icke
hafva varit hemsökta af så svåra missväxter, som de östra
och norra; åtminstone har man ingen närmare
underrättelse om någon dylik deras olycka. Dock säges, att från
Skåne har en hop menniskor, drifna af hunger och dyr
tid, begifvit sig öfver till Dannemark 1 . I Pommern var

\ Enligt andra underrättelser hade Skåne haft tämligt god
årsväxt, så att derifrån en mängd säd utfördes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free