- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
206

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhållandet svårare. Nöden och missnöjet slego mer och
mer. Till andra landsplågor kom der ock en otalig mängd
råttor, hvilka förtärde utsädet på åkrarna, så att
mångenstädes knappt ett enda rågstrå kom upp. I städerna rådde
näringslöshet och fattigdom. För deras obetalta skatter
skulle 38,000 riksdaler utmätas; men ingenting annat
fanns att taga än skåp och sängkläder. Bielke befarade,
att lande* snprt skulle råka i ödesmål.

Mycket olyckligare var tillståndet i Est- och LifF—
land. Flere års missväxter hade efterlemnat en brist och
åstadkommit ett elände, som upplöste alla samhällsband.
Lag och ämbetsmän aktades ej mer. Äfven husliga och
slägtförbindelser lossnade. På ena stället afskedade
husbönderna sitt tjenstefolk; på ett annat gick tjenstefolket
bort från de utarmade husbönderna. Till och med, att
makar, föräldrar och barn öfvergåfvo hvarandra för att en
hvar, så godt han kunde, söka uppehålla sitt lif. Ofta
måste onaturlig och ohelsosam spis tillgripas. När lefvande
kreatur af dylika utsvultna skaror anträffades, biefvo de
på stället ihjelslagna, sönderrifna och i sitt blod
uppslukade. Mest strömmade de olyckliga till städerna, i hopp
att der finna några förråder af lifsmedel. En da i Dorpt
lefvande professor har sedermera beskrifvit dessa
ohyggligheter sålunda. Jag ryser ännu, när jag tänker på allt
det elände, all den jemmer, jag på den tiden måste
bevittna; nämligen huru utsvultna menniskor, unga och gamla,
dagligen krällade kring gatorna i större och mindre flockar,
för ögonen ömkliga med deras af hunger hopskrynklade
och svarta ansigten, och för öronen plågsamma med
deras jemmer och tjut, så nätter som dagar. — Jag
minnes ännu, huru man oupphörligt var sysselsatt med att
bortforsla den mängd dylika varelser, som biefvo liggande
döda på gatorna. Med en enda post i Mars 1697 fick
reserineen underrättelse om, att i nämnde orter hade af

O U 7

hunger aflidit 14,000 personer. För antalets mängd och
den tillfrusna markens hårdhet kunde liken icke begrafvas,
utan fördes till kyrkogårdarna och kastades hoptals öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free