- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
213

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förkylningsfeber ; 1682 af en i hufvudet uppkommen
bul-nad, hvilken sednare slutligen verkte ut senom örat i).

7 o ° u /

Ar 1685 led han af en svår frossfeber. Vid denna
tid började ock hälsan att i allmänhet blifva något
vacklande, likasom den hade i barndomen varit. Håret
grånade och nästan en gång i hvarje månad fick konungen
häftiga anfall af hufvudverk och andra plågor, hvilka
ständigt slutade med gallblandade uppkastningar, bvarefter han
åter under nåsra veckors tid kände sis: frisk igen. Detta

o u u

fortgick nästan regelbundet i många år och tycktes vara
ett slags villkor för konungens välbefinnande i öfrigt.
Likväl har han under samma tid börjat lida af plågor och
tvngd i underlifvet. Ar 1692 blef han lindrist rörd af
åskan, dock, söm det tyckes, utan att deraf på något sätt
skadas. Ar 1693 dog drottning Ulrika Eleonora, och
Karl sörjde deröfver så häftigt, att han verkligen sjuknade
och måste för några dagar intaga sängen. Från denna
tid Ökades de förra plågorna i underlifvet, och
kammarherren Gustaf Cronhielm hörde honom klaga öfver
sömnlöshet och Öfver en smärtsam hårdnad i ena sidan. Men
dessa åkommor omtalade han icke för någon annan
person, allra mindst för någon läkare. Ar 1694 om
sommaren företogs resan uppåt Torneå. Hemkommen från denna
länsa färd, kände han de sistnämnda smärtorna ökas och

u /

nu först berättade han dem för sin mor, enkedrottningen.
Likväl ville han ännu icke rådfråga läkare eller använda
läkemedel. Han ansåg sitt lidande bestå i vanliga
magplågor, hvilka icke behöfde annan bot än huskurer. Aret
1695 förflöt på samma sätt. Sommaren 1696 föll
konungen i en ganska svår sjukdom, och de förut hvarje
månad återkommande kräkningarna upphörde. Från den
tiden förvärrades tillståndet och härdnaden och smärtorna
i sidan började blifva ganska svåra. Nu först i Juli 1696,

4) Denna sista sjukdom omtalas icke, oss veterligen, i någon
bland våra inhemska källor-, men nämnes i utdrag ur
Ham-burger-tidningar, befintliga i Stenbockskü ark. på Thorsjö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/20/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free