- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
218

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

borde sådant göra. — Med denna sägen sammanhänger
ock en annan; nämligen, att konungen skall hafva straxt
efteråt tillkallat reduktions-ledaren Jakob Gyllenborg och
mot honom utfarit i ganska häftiga förebråelser. Han
skall t. ex. hafva sagt. Du och dina medbröder äro dej
som lockat och eggat mig till alla de åtgerder, med hvilka
jag förorättat mina nndersåtare. Eder är skulden, att
jag nu till straff för sådant måste ligga här och pinas.
Min vilja var dock aldrig att med orätt tillegna kronan,
hvad enskilda egde. Men i hafven inbillat mig, att, hvad
som skedde, var lagligt och rätt. Jag vill för min del
vara alldeles oskyldig i dessa våldsamheter. Men jag
instämmer eder att en gång vid Guds stränga och rättvisa
dom ansvara för våra gerningar. Sådana dystra tankar
blefvo än mer oroande genom de skräckfulla underrättelser,
som med hvarje post anlände från de nödlidande i norra
och östra landskapen och genom det elände och den
hungersnöd och hungersdöd, som man på sjelfva Stockholms
gator alla dagar hade för ögonen. Det låg ett dystert,
ett förfärande olycksmoln Öfver hela riket, öfver dess
huf-vudstad och allra mest öfver dess konuns.

Dennes plågor och svaghet ökades dagligen. Den 28
Mars lades han ändtligen på allvar till sängs. Den 29
hölls åter en stor rådplägning mellan ledamöterna i
Collegium Medicum. Man insåg nu än tydligare, att konungens
mage led af invärtes kräfta, och man trodde sig förstå,
att dervid uppkomna bulnader hade brustit sönder och
bland inelfvorna uttömt sitt frätande var. Hela Collegium
trodde derföre allt hopp om räddning vara numera förbi.
Den 31 Mars infann sig en olyckbådande hicka, och man
började hvarje dag hålla förböner i kyrkorna; en sak, som
Karl hittills hade strängeligen förbjudit. Den 1 April
återkom ilbudet från Lübeck. Den tyske läkaren gaf
åtskilliga föreskrifter och derjemnte förhoppning om lycklig
utgång. Brefvet härom upplästes i närvaro af kronprinsen
och flere personer, både rådsherrar och läkare. När
läsningen slutat, uppstod Urban Hiärne och sade: de flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/20/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free