Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
vid hyllningar infunnit sig till häst, för att få
bekräftelse på sina lån; så borde de numera komma till fots,
emedan de icke längre hade några län, som behöfde
stadfästas1). Detta blef också gilladt och anbefalldt,
ridderskapet till stor förargelse.
Konungens afsigt, att icke låta sig krönas och
att icke aflägga någon försäkran, väckte emellertid
mycken oro. Det förra, mente man, kan väl på sätt ock
vis betraktar som en mindre vigtig sedvänja; men det
sednare är så mycket angelägnare. Mot undersåtarnes
trohetsed svarar ju regentens konungaed; mot
undersåtarnes hyllning hans konungaförsäkran f Karl den elfte
har ju låtit uppsätta en ny konungaed, ställd efter
sednare förändringar f Hvarföre bUr ej denna af sonent
af efterträdaren, begagnad2)? Så frågades öfverallt.
Flere biskopar gjorde föreställningar om ovanligheten,
kanske olagligheten, af det nya föreslagna kröningssättet,
några rådsherrar likaså ; men allt förgäfves. Det
svarades, att emedan konungen i Frankrike sjelf satte kronan
på hufvudet, så kunde konungen i Sverge göra på
samma sätt. Några bland råden anskaffade då ett
exemplar af »Theatrum Euiopæum» och visade genom dess
innehåll samt genom franska ministerns utsago, att
Frankrikes konungar verkligen kröntes på det sätt, att
erkebiskopen satte kronan på deras hufvud. Lika förgäfves!
En annan nyhet bestod i förslaget att låta kröningen
verkställas i Stockholm. Hittills hade denna
högtidlighet alltid blifvit firad i Uppsala, likvisst med undautag
för Waldemar, Birger, Magnus Smek, Erik af Pommern
och Kristian den andre, hvilka alla blifvit afsatta, och
af Kristina, som sjelf nedlaggt regeringen. Till följe af
dessa minnen väckte det nya förslaget mycken raot-
’) Rådsprot. d. 13 Nov. 1697.
*) Wilde i sin Historia Pragmatica försvarar så val
utelemnandet af kröningseden som att kronan icke fick genom en annan
påsättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
