- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
31

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

sagelse. Hedvig Eleonora bad sin sonson på det
enträgnaste, att, såsom förra konungar gjort, låta kröna
sig i Uppsala; och att för öfrigt i denna vigtiga handling
icke införa några betänkliga nyheter. Då han icke kunde
öfvertalas, förklarade hon, att, om han krönte sig på
annat ställe och sätt, än hans fader gjort, skulle hon
icks dervid infinna sig i kyrkan. Karl svarade, att
hennes uteblifvande vore honom ganska oangenämt; men att
han icke kunde för hennes skull ändra sitt en gång tagna
beslut *).

Den tjugusjunde November öfverlemnade
förmyndarne riksstyrelsen åt konungen, hvilken dervid gaf
tillkänna, att han ämnade, innan ständerna åtskiljdes, låta
hyllningen och smörjeisen förrättas. Högtidligheten
skulle nämligen kallas och kallades också hädanefter icke
kröning, utan smörjelseakt. Det var nämligen nu mera
alldeles afgjordt, att konungen, såsom född till kronan,
skulle icke densamma af annan hand mottaga, och
således icke krönas; men dock smörjas; detta sednare på
det han måtte göra skäl för det bibliska namnet af
Herrans smorda2).

Vi hafva sett, huru det gick med adelns försök
att medelst fjeskande smicker locka sig till konungens
välvilja. Med rådets likartade bemödande gick det
ungefär på samma sätt, såsom man såg af några utfärdade
befallningar njrande dera och den blifvande
högtidligheten. T. ex. vid Karl den elftes kröning år 1675
hade den ståtliga rådsdrägten af skarlakansfärgade och
hermelin-fordrade mantlar införts. Dessa blefvo nu, i
anseende till konungasorgen, förbjudna, och rådet
befalldes kläda sig i svart. Karl gjorde det ock; men bar
deröfver den högtidliga kröningsmanteln. Den enda
purpur, som syntes i tåget, var således den
konungsliga. Förut hade tronhimlen vanligen burits af öfverstar

0 Fr. ministerbr. d. 11 Dec. 1697.

3) Rådsprot. d. 8 Nov. 1697.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free