- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
43

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

såväl råd som ständer uppförde sig vid hans
myndig-hets-förklaring. Liksom fadren, hyste han mot
rådsherrarne mycket misstroende, mycken ovilja, såsom de der
vore benägna eller frestade att i någon mån inskränka
hans magt. Huru de vid sroörjelsen blefvo
förödmjukade, är redan omtaladt. Efter densamma höll han
inga allmänna rådssammankomster under åren 1698,
1699 och början af 1700, ehuru Karl den elfte hade
brukat sammankalla sådana en eller annan gång hvar
vecka. Karl den tolfte afgjorde ärendena ensam och i
sin sängkammare, de utrikes med Polus1), de inrikes
med Piper till biträde. Rådet tillkallades blott vid
rättegångsmålens afgörande. Om öfriga, äfven vigtigare,
angelägenheter, höllos de i mycken okunnighet.
Stundom vidtogos vid flottan vigtiga förändringar, utan att
ens Hans Wachtmeister tillspordes. Rådsherrarne sjelfva
behandlades med aflägsnande stolthet. Ibland måste de
långa stunder vänta i förmaket, medan Karl samtalade
med Piper. När de sedermera kommo in i kammaren,
fingo de blott hviska med hvarandra, icke tala högt,
såsom under Karl den elftes tid2). Det säges, att Karl
den tolfte en gång drifvit några bland dem på dörren;
en annan gån g, att han vid rådets sittningar laggt sina
ben på bordet; alltsammans för att nedsätta deras
anseende och stolthet. Sistnämnde sägen måtte väl vara
ogrundad; men märkvärdig är den stränghet, dën
Öfverlägsenhet, hvarmed han vågade behandla dessa grånade
statsmän. Man hörde dem stundom göra en jemnförelse
mellan honom och fadren. Karl den elfte, sade de, var
häftig och förhetsades ofta vid motsägelser; men lät
sedermera tala med sig och tog skäl. Sonen deremot står
orubblig och lugn och afhör tåligt allt, hvad mot hans
förslag invändes; men upprepar sedermera helt bestämdt,
hvad han redan förut beslutat, och tillägger: »Sådan är %

’) Standom med 6. Oxenstierna och kansliet.

*) Fr. min is ter br. i Jan.—Apr. 1698.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free